Arbete som svenska arkeologer önskar utföra i grekiska museisamlingar och -förråd skall handläggas av Svenska institutet i Athen. Sådana ansökningar kan lämnas in löpande under året, men måste vara Institutet tillhanda i mycket god tid, absolut senast två månader före den tidsperiod, då arbetet är tänkt att utföras.

Institutet skickar ansökan vidare till den instans som beviljar tillstånd (det grekiska kulturministeriet, museer eller länsantikvariska myndigheter), på grekiska. Institutet hjälper till med översättning vid behov.

Ansökan skall innehålla:

1. Uppgift om var det/de föremål som skall studeras bevaras (museum eller förråd, till exempel).
2. Noggrann beskrivning av det/de föremål som skall studeras (i förekommande fall med inventarienummer) samt om det redan är publicerat eller ej.
3. Uppgift om i vilket sammanhang objektet skall studeras (för doktorsavhandling, för en artikel, i jämförande syfte).
4. Uppgift om var studien skall publiceras och om publikationen har kommersiellt syfte eller ej.
5. Uppgift om huruvida föremålet/-n skall ritas av, scannas, fotograferas eller dylikt.
6. Uppgift om tidsperiod för studien.

Till ansökan skall sökande bifoga ett aktuellt, kortfattat CV (på engelska).

Bifogade filer:

Att ansöka om tillstånd för museistudium i Grekland

Det Svenska institutet i Athen kan bedriva upp till sex fältprojekt varje år, upp till tre samarbeten med de grekiska arkeologiska myndigheterna och tre självständiga studier. Tillstånd till fältarbete beviljas av det grekiska Kultur- och idrottsministeriet.

Svenska forskare som önskar initiera fältarbete i Grekland skall kontakta SIAs direktör samt läsa den information som finns tillgänglig nedan.

Bifogade filer:

Att ansöka om tillstånd för arkeologiskt fältarbete i Grekland.

Policydokument angående hantering av overhead vid Svenska institutet i Athen.

Martin P. Nilsson Lectures

2023 Renaud Gagné, ‘How to write a festival? The ritual archive of ancient Greek religion’

2021 Nicole Belayche, ‘“On the giant’s shoulders”: The Eleusinian Mysteries in the Roman period. Between historiography, literary traditions and epigraphy’

2018 Angelos Chaniotis, ‘The sound of ancient religion’

2017 A celebration of the work of Martin P. Nilsson. A one-day international symposium: Jon Mikalson, ‘Martin P. Nilsson and the Geschichte, vol. 1’; Eftychia Stavrianopoulou, ‘Hellenistic religion(s): Revisiting Martin P. Nilsson’s Geschichte der griechischen Religion II: Die hellenistische und römische Zeit’; Vinciane Pirenne-Delforge, ‘To be ‘popular’ or not to be ... Nilsson’s Greek folk religion and afterwards’; Matthew Haysom, ‘Nilsson in the Bronze Age: The place of prehistory in the history of Greek religion’

2014 Vinciane Pirenne-Delforge, ‘Searching for “popular religion” 70 years after Martin P. Nilsson’

2012 Henk S. Versnel, ‘Implications and complications of polytheism: Three Greek test cases’

2010 Jan N. Bremmer, ‘The agency of statues: From Homer to Late Antiquity’

2008 Stella Georgoudi, ‘Blood, dirt and purity. Sacrifice and purification in the Greek world’

2006 Gunnel Ekroth, ‘The wild, the innocent and the domesticated. They all died in a Greek sanctuary’

2003 Petros Themelis, ‘The cults on Mount Ithome at ancient Messene’

2001 Robert Parker, ‘The problem of the Greek cult epiteth’

1999 François de Polignac, ‘Ritual contexts and the definitions of “public space” in early Greece’

1997 Christiane Sourvinou-Inwood, ‘Hylas, the Nymphs and others. Myth, ritual and ethnicity’

1994 François Lissarrague, ‘Images and rituals: Religious aspects in Attic vase-painting’

1993 Fritz Graf, ‘Signs for the gods. Ritual and communication in ancient Greece’

1992 Walter Burkert, ‘Ikonographie und Ritual im dionysischen Bereich’

1991 Michael H. Jameson, ‘Greek religion: The public record’

1990 Kevin Clinton, ‘Myth and cult: The iconography of the Eleusinian Mysteries’

Det första svenska arkeologiska fältarbetet i Grekland skedde 1894 då Sam Wide och Lennart Kjellberg genomförde utgrävningar i Poseidonhelgedomen på ön Kalaureia (idag känd som Poros). Sedan dess har svenska arkeologer utforskat total 13 platser. De flesta av dessa ligger på Peloponnesos, men undersökningar har också genomförts på Kreta, i centrala Grekland och i Thrakien. För nuvarande har tre projekt aktivt fältarbete (Kalaureia, Vlochos och Hermione) medan material från de flesta tidigare utgrävningarna fortfarande studeras.

Pågående arkeologiska fältarbeten

• Asine
• Kalaureia
• Pergamos
• Vlochos

Under publicering

• Asea
• Berbati
• Chania
• Hermione
• Makrakomi
• Malthi
• Midea

Tidigare

• Aphidna
• Dendra
• Paradeisos

3d-dokumentation är ett samlingsnamn för processen att analysera verkliga föremål eller miljöer genom att samla in data om dess form och färg, med syfte att skapa digitala 3d-modeller av föremålen eller miljöerna. Det finns en rad olika tekniker för att åstadkomma detta och inom arkeologi är två av de vanligaste 3d-scanning och fotogrammetri, ofta i kombination med varandra.

Mitt mål under tiden som gästforskare på Svenska institutet i Aten är att genom etnografisk forskningsdesign och arkivforskning undersöka sårbarhets- och motståndskraftsstrategier bland assyriska och yezidiska flyktingar i skilda transitförhållanden i Grekland. Till dags datum har inga specifika studier genomförts bland dessa grupper i Grekland. Denna studie kommer därför att bidra till en fördjupad förståelse av hur dessa populationer upplever sårbarhet i ett transitförhållande samt hur de bygger upp sin motståndskraft i olika sociokulturella miljöer.

Projektet syftar till att belysa en period och en plats i Medelhavsområdets historia som inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Under sexhundra år fanns en blomstrande grekisk kultur i dagens östra Libyen. Området dominerades av staden Kyrene, en grekisk koloni grundad på 600-talet f.Kr., som i sin tur grundade flera andra städer i denna del av Nordafrika kallad Cyrenaika.

Den eskalerande urbaniseringen av världens befolkning utgör en av de största utmaningarna för världsekonomin och för våra ekosystem. Enligt FNs officiella prognoser kommer 66% av all världens människor att vara bosatta i städer år 2050, vilket kommer att innebära enorma utmaningar för matproduktion och infrastruktur, med ökade risker för pandemier och internationella konflikter som konsekvenser. För många verkar urbaniseringen dock vara en ostoppbar kraft som kommer leda till att vi alla snart bor i städer, med landsbygden förpassad till att vara en matfabrik.