Arbete som svenska arkeologer önskar utföra i grekiska museisamlingar och -förråd skall handläggas av Svenska institutet i Athen. Sådana ansökningar kan lämnas in löpande under året, men måste vara Institutet tillhanda i mycket god tid, absolut senast två månader före den tidsperiod, då arbetet är tänkt att utföras.

Institutet skickar ansökan vidare till den instans som beviljar tillstånd (det grekiska kulturministeriet, museer eller länsantikvariska myndigheter), på grekiska. Institutet hjälper till med översättning vid behov.

Ansökan skall innehålla:

1. Uppgift om var det/de föremål som skall studeras bevaras (museum eller förråd, till exempel).
2. Noggrann beskrivning av det/de föremål som skall studeras (i förekommande fall med inventarienummer) samt om det redan är publicerat eller ej.
3. Uppgift om i vilket sammanhang objektet skall studeras (för doktorsavhandling, för en artikel, i jämförande syfte).
4. Uppgift om var studien skall publiceras och om publikationen har kommersiellt syfte eller ej.
5. Uppgift om huruvida föremålet/-n skall ritas av, scannas, fotograferas eller dylikt.
6. Uppgift om tidsperiod för studien.

Till ansökan skall sökande bifoga ett aktuellt, kortfattat CV (på engelska).

Bifogade filer:

Att ansöka om tillstånd för museistudium i Grekland

Det Svenska institutet i Athen kan bedriva upp till sex fältprojekt varje år, upp till tre samarbeten med de grekiska arkeologiska myndigheterna och tre självständiga studier. Tillstånd till fältarbete beviljas av det grekiska Kultur- och idrottsministeriet.

Svenska forskare som önskar initiera fältarbete i Grekland skall kontakta SIAs direktör samt läsa den information som finns tillgänglig nedan.

Bifogade filer:

Att ansöka om tillstånd för arkeologiskt fältarbete i Grekland.

Policydokument angående hantering av overhead vid Svenska institutet i Athen.

Det första svenska arkeologiska fältarbetet i Grekland skedde 1894 då Sam Wide och Lennart Kjellberg genomförde utgrävningar i Poseidonhelgedomen på ön Kalaureia (idag känd som Poros). Sedan dess har svenska arkeologer utforskat total 13 platser. De flesta av dessa ligger på Peloponnesos, men undersökningar har också genomförts på Kreta, i centrala Grekland och i Thrakien. För nuvarande har tre projekt aktivt fältarbete (Kalaureia, Vlochos och Hermione) medan material från de flesta tidigare utgrävningarna fortfarande studeras.

Pågående arkeologiska fältarbeten

• Asine
• Hermione
• Kalaureia
• Vlochos

Under publicering

• Asea
• Berbati
• Chania
• Makrakomi
• Malthi
• Midea

Tidigare

• Aphidna
• Dendra
• Paradeisos

3d-dokumentation är ett samlingsnamn för processen att analysera verkliga föremål eller miljöer genom att samla in data om dess form och färg, med syfte att skapa digitala 3d-modeller av föremålen eller miljöerna. Det finns en rad olika tekniker för att åstadkomma detta och inom arkeologi är två av de vanligaste 3d-scanning och fotogrammetri, ofta i kombination med varandra.

Mitt mål under tiden som gästforskare på Svenska institutet i Aten är att genom etnografisk forskningsdesign och arkivforskning undersöka sårbarhets- och motståndskraftsstrategier bland assyriska och yezidiska flyktingar i skilda transitförhållanden i Grekland. Till dags datum har inga specifika studier genomförts bland dessa grupper i Grekland. Denna studie kommer därför att bidra till en fördjupad förståelse av hur dessa populationer upplever sårbarhet i ett transitförhållande samt hur de bygger upp sin motståndskraft i olika sociokulturella miljöer.

The  five-year maritime archaeological project, starting in October 2023, is a collaboration between the Ephorate of Underwater Antiquities, the Swedish Institute at Athens and Stockholm University, with participants also from the University of Gothenburg and the company Nordic Maritime Group. 

Projektet syftar till att belysa en period och en plats i Medelhavsområdets historia som inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Under sexhundra år fanns en blomstrande grekisk kultur i dagens östra Libyen. Området dominerades av staden Kyrene, en grekisk koloni grundad på 600-talet f.Kr., som i sin tur grundade flera andra städer i denna del av Nordafrika kallad Cyrenaika.

Den eskalerande urbaniseringen av världens befolkning utgör en av de största utmaningarna för världsekonomin och för våra ekosystem. Enligt FNs officiella prognoser kommer 66% av all världens människor att vara bosatta i städer år 2050, vilket kommer att innebära enorma utmaningar för matproduktion och infrastruktur, med ökade risker för pandemier och internationella konflikter som konsekvenser. För många verkar urbaniseringen dock vara en ostoppbar kraft som kommer leda till att vi alla snart bor i städer, med landsbygden förpassad till att vara en matfabrik.