Det arkeologiska området i Vlochos är beläget tre kilometer norr om staden Palamas i västra Thessalien och omfattar den stora kullen Strongilouvouni och dess direkta omgivning. Ett arkeologiskt fältprogram (The Vlochos Archaeological Project) genomfördes här år 2016–2018 som ett samarbete mellan Karditsas antikvitetsephorat och det Svenska institutet i Athen, med syfte att kartlägga det omfattande antika materialet från olika perioder som hittats på platsen. Före det grekiskt-svenska programmet, som innefattar geofysiska undersökningar, dokumentation med högprecis GPS samt omfattande flygfotografering, hade endast ett begränsade räddningsutgrävningar genomförts här.

Poseidons helgedom i Kalaureia är belägen på ön Poros i den Saroniska bukten, ca. sex kilometer från staden Poros. Helgedomen ligger på en platå mellan kullarna Aghios Elias och Vigla och blickar ut över landskapet från en höjd på omkring 200 meter över havet. Norr om helgedomen syns Methana-halvön samt öarna Angistri och Aigina, och vid klart väder kan man se Pireus och Attikas kust i fjärran. Mot syd kan besökaren få syn på havet med Peloponessos branta kustlinje som bakgrund.

Retracing Connections: Byzantine Storyworlds in Greek, Arabic, Georgian, and Old Slavonic (c. 950 – c. 1100) is a long-term international, interdisciplinary research programme funded by Riksbankens Jubileumsfond and administered by Uppsala University, in collaboration with the University of Southern Denmark, the Swedish Research Institute in Istanbul and the Swedish Institute at Athens.

I fokus för forskningsuppgiften ligger det koroplastiska materialet från sen bronsålder från de svenska utgrävningarna i Asine på 1920-talet. Materialet består av små figuriner av terrakotta som oftast föreställer människor och djur, men miniatyrer av möbler och båtar förkommer också. Figurinerna förekommer i olika arkeologiska kontexter, men är kopplade till bronsålderns kultritualer och speglar föreställningar om sociala, ekonomiska och ideologiska förhållanden. Uppsättningen av terrakottafiguriner på en plats ger också en bild av den lokala identiteten och självrepresentationen. 

Aseadalen är belägen mellan den antika staden Tegea och Megalopolis i centrala Peloponessos. Själva staden Asea, en självständig stadsstat mellan 500- och 300-talet f-Kr., var belägen på och runtom den iögonfallande Paleokastrokullen i mitten av dalen. Dalens läge är betydelsefullt då den tjänade som den huvudsakliga genomfarten mellan Korinth och Argolis i öst samt Olympia i väst under förhistorisk och antik tid. Då orten är sparsamt omnämnd i den antika litteraturen bygger vår kunskap om Asea huvudsakligen på arkeologiska fynd.

Asine är beläget omkring åtta kilometer sydväst om den moderna staden Nauplio. De antika kvarlevorna här är utspridda på toppen och sluttningarna kring stadens akropol, som med en längd på 330 meter och en höjd på 50 meter sträcker sig ut över Argolisbukten. På båda sidor av akropolen ligger stränder, av vilka den västra utgör en utmärkt hamn. Mitt emot klippan på andra sidan bukten fungerar ön Romvi som en vågbrytare och som ett skydd för landstigningsplatsen.

Mellan 2010 och 2015 genomfördes fältarbete inom ramarna för projektet Makrakomi Archaeological Landscapes Project (MALP) runt byn Makrakomi i Spercheiosdalen, belägen i den västra delen av Phthiotis (i centrala Grekland). Dalen (som begränsas i syd, norr och väst av höga berg) och dess flod med samma namn sträcker sig mot Maliakosbukten i öster. Genom sitt läge har dalen utgjort ett gränsområde mellan norra och södra Grekland såväl som en naturlig färdväg för såväl arméer som resande. Därför blev dalen mycket betydelsefull under sen-klassisk och hellenistisk tid, då arméer ofta färdades i Grekland till följd av det makedoniska rikets uppkomst.

Väl­kom­na till ett fö­re­drag av Julietta Steinhauer, University College London, med ti­teln

Affordability, Affluence, and Society: priesthood sales and the economies of Hellenistic poleis.

Tis­dag 16 juni, 2026, kl. 17.00 (Athen) med fy­sisk när­va­ro på Svens­ka in­sti­tu­tet i Athen och di­gi­talt via Zoom.