Hem | Skriv ut eller Spara som PDF | Spara som Word-Fil | Spara som HTML

Cykliska städer: Urbanisering och de-urbanisering i antikens Grekland

Robin Rönnlund, Wenner-Gren Fellow

2021-03-01


Den eskalerande urbaniseringen av världens befolkning utgör en av de största utmaningarna för världsekonomin och för våra ekosystem. Enligt FNs officiella prognoser kommer 66% av all världens människor att vara bosatta i städer år 2050, vilket kommer att innebära enorma utmaningar för matproduktion och infrastruktur, med ökade risker för pandemier och internationella konflikter som konsekvenser. För många verkar urbaniseringen dock vara en ostoppbar kraft som kommer leda till att vi alla snart bor i städer, med landsbygden förpassad till att vara en matfabrik.

Det finns dock problem med den här synen på städernas historiska utveckling, nämligen dess linearitet. Trots en lång tradition av stadsforsking, så ser vi gärna den moderna industriella staden som slutresultatet på en lång (och naturlig) utveckling från nomadsamhälle via landsbyar till stadsliv. Denna historiesyn är problematisk, eftersom arkeologiska undersökningar runt om i världen visat hur sociala grupperingar gång på gång urbaniserats för att helt och hållet de-urbaniseras. Krig, svält, farsot och naturkatastrofer ses ofta som anledningarna bakom samhällskollaps och efterföljande de-urbanisering, och de mekanismer som ligger bakom att man överger en stad har sällan studerats på samma sätt som anledningarna till varför man anlägger en stad. Man skulle kunna uttrycka det som att urbanisering har länge studerats som en process, medan de-urbanisering fortfarande förstås som en händelse. Varför människor cykliskt flyttat till och från städer – som vi tydligt ser i det arkeologiska materialet – har därmed aldrig blivit helt förklarat.

Under mina tre år som Wenner-Gren postdokforskare vid Thessaliens universitet i Volos och Svenska institutet i Athen kommer jag att studera detta problem utifrån ett specifikt men välkänt fall, det antika Greklands stadsstater eller poleis. Inom forskningslitteraturen ses den grekiska stadsstaten polis ofta som den västerländska stadens ursprung, den samhällsform som ledde till Romarrikets städer och senare även till medeltiden och den industriella periodens megastäder. Poleis är därmed viktiga för vår förståelse av stadsliv och dess ursprung. Vid projekttidens slut hoppas jag kunna visa att poleis var relativt kortvariga som urbana boplatser, då de var politiska skapelser snarare än organiskt framvuxna. I stället för att se dem som resultatet av lokala behov och traditioner, menar jag att vi bör se deras cykliska existens som speglandes imperier och kungarikens uppgång och fall.

Robin Rönnlunds Academia profil.


Utskriven: 2021-12-07
Från sidan: Svenska institutet i Athen
https://www.sia.gr/sv/sx_PrintPage.php?tid=449