Malthi, Messenien (1926–1929, 1933–1934, 1952, 2015–2017)

2020-11-24


Under bronsåldern fanns en blomstrande bosättning på och runtom Malthi, bergskedjan Ramovounis norra utlöpare, belägen några kilometer från byn Vasiliko i norra Messenien. En befäst bosättning låg under bronsåldern på själva utlöparen, omkring 100 meter ovan dalens botten. Läget gav god utsikt över dalen, som i sin tur utgjorde en kommunikationsled mellan Peloponnesos inland och kusten. Nedanför utlöparen har ett flertal tholosgravar såväl som ytterligare en bosättning från bronsåldern hittats, vilken inte utforskats. Därtill har ungefär 16 platser från den mellersta bronsåldern hittats spridda runtom dalen och dess sluttningar, vilket tyder på att området varit tätbefolkat. Tack vare omfattande arbete, både genom tidigare och senare utgrävningar, har Malthi erbjudit en ovanlig möjlighet att studera en välbevarad och fullt utgrävd bosättning från bronsåldern med få motsvarigheter på det grekiska fastlandet.

Utgrävningar

Arbetet påbörjades år 1926 då den svenska arkeologen Natan Valmin kom till området och visades två tholosgravar omedelbart till väster om Malthis akropol, i närheten av den moderna byn Malthi (tidigare känd som Bodia). Valmin grävde ut dessa gravar senare under samma år samtidigt som en tredje tholosgrav kunde identifieras, men förstördes innan han fick tid att utforska den. År 1927 påbörjade han utgrävningar av bosättningen på toppen av akropolen. Arbetet fortsatte under 1929, 1933 och 1934 och man lyckades frilägga hela området. År 1936 grävde man ut en byggnad i den lägre bosättningen, härrörande från den sena bronsåldern. Under alla dessa utgrävningskampanjer letade Valmin förgäves efter kammargravar i området.

Mellan 2015 och 2017 återupptog Michael Lindblom och Rebecca Worsham arbetet med den befästa bosättningen på bergets utlöpare, med syfte att rätta till vissa felaktigheter i dateringen av de arkeologiska strata som tidigare hittats såväl som ett antal misstag i de publicerade planerna över platsen. Dessa feltolkningar hade försvårat användningen av Malthi som ett exempel i studier av bosättningar från bronsåldern. Under dessa fältkampanjer frilades de arkeologiska lämningarna och dokumenterades på nytt med moderna metoder. Därtill genomförde man ett antal begränsade utgrävningar för att klargöra platsens stratigrafi och för att kunna omvärdera platsens kronologi.

Tholosgravarna

I dalen nedanför den befästa bosättningen hade redan den så kallade Tholosgrav I plundrats innan man grävde ut den år 1926. Materialet som var kvar omfattade en blandning av keramikskärvor och senare fragment. Den cirkelformade kammaren hade en diameter på 6,85 meter och en höjd på 5,80 meter. Tholosgrav II, som också utforskades år 1926, hade delvis kollapsat innan utgrävningen. Det visade sig senare att också denna grav hade plundrats. Båda gravar hade huggits in i klippväggen och inte byggts direkt på markytan, vilket Valmin hade antagit. År 1927 grävde Valmin ut två ytterligare tholosgravar: den ena till väster om Kopanaki och den andra mellan Vasiliko och Bouga-Kallirrhoi.

Fig. 2: Tholosgrav 1, nedanför den befästa bosättningen.

Fig. 2: Tholosgrav 1, nedanför den befästa bosättningen.

Bosättningen i Malthi

Utgrävningen av bosättningen på bergskrönet påbörjades år 1927 och fortsatte år 1929 och 1933–1934. Under denna tid frilade man hela bosättningen, som omgivits av en mur, med en area på 140×80 meter (1,12 hektar). Valmin påstod felaktigt att den tidigaste bosättningen var neolitisk, och kallade den Dorion I. Dorion II skulle ha varit större och enligt Valmin tillhört den tidiga bronsåldern. Han antog att muren uppförts under Dorion IV (som skulle ha infallit under den mellersta bronsåldern). Denna bosättning kvarlevde in i mykensk tid. Valmin hävdade även att bosättningen Dorion IV hade varit indelad i tre avskilda delar under den mellersta bronsåldern: en central del, där arkitekturen föreföll vara monumental tillsammans med verkstäder i den norra delen, en del längs med murens innersida samt ett antal tomma utrymmen utan bosättningsaktivitet.

Senare arbete visar emellertid att den tidigaste bosättningen på Malthi inte kan dateras innan den mellersta bronsåldern. Keramiken, som Valmin beskrev som tillhörande typen Coarse Adriatic Ware och som han hittade i bosättningens arkeologiska lager med början i den så kallade neolitiska bosättningen, har visat sig vara typisk för den lokala mellersta bronsåldern i Messenien. Den omgivande muren dateras numera också till den sen-helladiska perioden.

Innanför murarna har 50 gravar grävts ut, 48 av Valmin och de två resterande, vilka var belägna under och mellan byggnaderna, under de senaste åren. De utgörs av antingen enkla gropgravar eller kistgravar, vilkas sidor bestod av stenhällar eller mindre stenar. Enkelgravar var vanligast, men vissa gravar innehöll kvarlevor från två individer, andra från ett flertal. Två av gravarna innehöll inga mänskliga ben. Nio av individerna var vuxna, resten var barn. Kroppen i den första nyligen utgrävda graven (Rum D43) hade stympats och endast skallen var kvarlämnad in situ medan inga gravgåvor hittades. Den andra graven (i Rum D45) var en gropgrav belägen i och omgiven av stenpackning. De mänskliga kvarlevorna var dåligt bevarade, såsom ofta var fallet på platsen, och den enda potentiella gravgåvan utgjordes av en sländtrissa.

Nyare fältarbete på Malthi

Det främsta målet när fältarbetet återupptogs i Malthi 2015 var att uppdatera och publicera en noggrann plan över bosättningens bevarade arkitektur med hjälp av moderna metoder. Därför kartlade man platsen på nytt med GPS, med vilken punkter utmärktes över alla inom murarna bevarade byggnadsytor med 30–50 centimeters mellanrum. Därtill framställdes en 3D-modell av platsen med hjälp av så kallad terrestial laser scanner.

Fig. 3: Arbete under de nyare utgrävningarna av bosättningen på Malthi.

Fig. 3: Arbete under de nyare utgrävningarna av bosättningen på Malthi.

År 2016 fortsatte Daniel Löwenborg och Karl-Johan Lindholm att fotografera platsen med en luftburen drönare. Bilderna användes sedan till att framställa två 3D-modeller, den första omfattade kullen Ramovouni och den omgivande delen av dalen, den andra arkitekturen som bevarats inom befästningsverken. Under 2016 öppnade man även testschakt i liten skala för att bättre utforska byns och i synnerhet murens stratigrafi. Målet var att datera uppbyggnaden av bosättningen samt av befästningsmuren med hjälp av såväl den keramiska kronologin i området som benfragmenten. I detta syfte öppnades tre testschakt, två längs med de synliga delarna befästningsverken i norr (såväl på insidan som på utsidan) samt ett i nordöst på utsidan av befästningsmuren. Detta senare testschakt lyckades inte lokalisera yttersidan av muren, men de två föregående schakten gjorde det möjligt att studera en förhållandevis välbevarad del (omkring tre meter på bredden, 1,2 meter på höjden och omkring fem meter på längden). Denna remsa av befästningsverken gav information om konstruktionsmetoden, bland annat hur muren byggts på berggrunden för att stabilisera strukturen. Därtill hittade man längs yttersidan i norr ett lager som sannolikt var kopplat till uppförandet av befästningsmuren.

Fig. 4: Plan över bosättningen på Malthi.

Fig. 4: Plan över bosättningen på Malthi.

År 2017 fortsatte utgrävningsarbetet i det tidigare öppnade schaktet längs med innersidan av den norra befästningsmuren. Syftet var att utforska två rum i vad som sannolikt utgjorde en privatbostad och innan man nådde berggrunden lyckades utgrävningarna nå ett lager som möjligen var äldre än befästningsverken. Två ytterligare schakt öppnades inuti själva bosättningen. Syftet med dessa var att göra det möjligt att jämföra stratigrafin i de övriga delarna med det som funnits i schaktet i norr under den föregående säsongen. Det ena låg i platsens centrala del – vilken Valmin menade innehöll verkstäder – och den andra längs med innersidan av den västra befästningsmuren. Generellt sett föreföll det som om mycket av bosättningen byggts på samma gång, såsom Valmin hade föreslagit, och grundats på lager av markfyllning, vars syfte var att skapa en jämn markyta över berggrunden. Bortsätt från husavfall hittade man också ett antal begravningar vilket antydde att Valmin på flera platser inte grävde ned till berggrunden och att åtminstone delar av bosättningens stratigrafi ej hade störts av tidigare utgrävningar. Mikromorfologiska prover togs därför från dessa platser. Jämsides med fältarbetet påbörjades även en ny genomgång av fynden från Valmins ursprungliga utgrävning tillsammans med en undersökning av keramiken som upptäcktes år 2016–2017.

Fig. 5: 3D-reconstruction of the settlement shortly after the construction of the fortification wall, including several domestic structures, a central (administrative?) building, a possible burial monument and terraces.

Fig. 5: 3D-rekonstruktion av bosättningen strax efter att befästningarna konstruerats samt hushållsstrukturer, en central (administrativ?) byggnad, ett möjligt begravningsmonument och terrasser.

Bibliografi

Worsham, R., M. Lindblom & C. Zikidi 2018. ‘Preliminary report of the Malthi Archaeological Project, 2015–2016’, Opuscula 11, 7–27.

Blitzer, H. 1991. ‘Middle to Late Helladic Chipped Stone Implements of the Southwest Peloponnese. Part I: The Evidence from Malthi”, Hydra 9, 1–73.

Leuven, J.C. van. 1984. ‘The Sanctuaries of Malthi”, Scripta Mediterranea 5, 1–26.

Valmin, N. 1953. ‘Malthi-epilog, vorläufiger Bericht über die Schwedische Ausgrabung in Messenien 1952’, Opuscula Atheniensia I, 29–45.

Valmin, N. 1939b. Das adriatische Gebiet in Vor- und Frühbronzezeit (Lunds universitets årsskrift; första avdelningen, Teologi, juridik och humanistiska ämnen), Lund.

Valmin, N. 1938. The Swedish Messenia expedition (Acta Regiae Societatis humaniorum litteranum Lundensis), Lund.

Valmin, N. 1937a. ‘Poids préhistoriques grecs de Malthi en Messénie”, Bulletin de la Société royale des Lettres de Lund 1936-1937, 29–72.

Valmin, N. 1937b. ‘Céramique primitive messénienne’, Bulletin de la Société royale des Lettres de Lund 1936- 1937, 133–160.

Valmin, N. 1934. ‘Rapport préliminaire de lʼexpédition en Messénie 1933”, Bulletin de la Société royale des Lettres de Lund 1933-1934, 9–24.

Valmin, N. 1935. ‘Rapport préliminaire de lʼexpédition en Messénie 1934”, Bulletin de la Société royale des Lettres de Lund 1934-1935, 1–52.

Valmin, N. 1930. Etudes topographiques sur la Messénie ancienne, Lund. 1931. Aten genom tiderna, Stockholm.

Valmin, N. 1928. ‘Continued explorations in Eastern Triphylia”, Bulletin de la Société royale des Lettres de Lund 1927-1928, 171–224.

Valmin, N. 1927. ‘Two tholos tombs at Bodia in the eastern part of Triphylia”, Bulletin de la société Royale del lettres de Lund 1926-1927, 53–89.

Fig. 1: Karta över den befästa bosättningen i Malthi (Basemap: Google maps satellitbild).


Utskriven: 2021-10-25
Från sidan: Svenska institutet i Athen
https://www.sia.gr/sv/sx_PrintPage.php?tid=407&export=html