Hem | Skriv ut eller Spara som PDF | Spara som Word-Fil | Spara som HTML

Makrakomi, Phthiotis (2010–2015)

2020-11-24


Mellan 2010 och 2015 genomfördes fältarbete inom ramarna för projektet Makrakomi Archaeological Landscapes Project (MALP) runt byn Makrakomi i Spercheiosdalen, belägen i den västra delen av Phthiotis (i centrala Grekland). Dalen (som begränsas i syd, norr och väst av höga berg) och dess flod med samma namn sträcker sig mot Maliakosbukten i öster. Genom sitt läge har dalen utgjort ett gränsområde mellan norra och södra Grekland såväl som en naturlig färdväg för såväl arméer som resande. Därför blev dalen mycket betydelsefull under sen-klassisk och hellenistisk tid, då arméer ofta färdades i Grekland till följd av det makedoniska rikets uppkomst.

Fig. 2: Spercheiosfloden på sommaren, fotografiet taget från kullen Kastorachi.

Fig. 2: Spercheiosfloden på sommaren, fotografiet taget från kullen Kastorachi.

Fältarbetets historia

Fram tills nyligen hade endast begränsat fältarbete genomförts i den västra Spercheiosdalen, med undantag av historisk-topografiska studier utförda av forskare som I. Vortsela, F. Stählin och Y. Béquignon. Detta kan till stor del tillskrivas den begränsade omfattningen av moderna byggarbeten i dalen, vilket minskat behovet av arkeologiskt räddningsarbete, såväl som ett forskningsfokus på andra områden i Grekland. Med syfte att öka förståelsen för antiken i dalen påbörjades år 2010 projektet Makromi Archaeological Landscapes Project (MALP) av det arkeologiska eforatet i Phthiotida och Evrytania under ledning av Maria-Foteini Papakonstantinou i samarbete med den svenske arkeologen Anton Bonnier.

Fig. 3: Området som fältinventerats vid Profitis Elias och Asteria.

Fig. 3: Området som fältinventerats vid Profitis Elias och Asteria.

Under den första säsongen (2010) genomfördes en pilotinventering i området på och runtom kullen Profitis Elias, med dess omfattande rester av antika befästningsverk. År 2011 påbörjades systematiska undersökningar inom ramarna för ett femårigt forskningsprojekt vilket omfattade fältinventeringar, geofysiska undersökningar (täckande en area av mer än 220 000 kvadratmeter), utgrävningar i mindre skala och geomorfologiska undersökningar. Under 2011–2012 genomfördes en arkeologisk och arkitektonisk inventering, som spårade resterna av de antika bosättningarna i Asteria. Ett mindre antal testschakt öppnades också i samma område 2012, för att bättre förstå resultaten från de geofysiska undersökningarna. År 2013 utökades arbetet och kom att omfatta även Kastrorachi, belägen omkring åtta kilometer sydväst om Profitis Elias, med syfte var att undersöka densiteten hos fynden inom och utanför de antika befästningsverken. Under 2014 fortsatte arbetet i Asteria och omfattade även en arkitektonisk inventering. MALP:s sista fältsäsong genomfördes under 2015 med en ny fältinventering av ett flertal platser för att pröva de metoder som använts under projektet samt för att samla referensmaterial för fortsatt analys.

Fig. 4: Fältarbete under projektet.

Fig. 4: Fältarbete under projektet.

Historia

Den äldsta av de kända bosättningarna i dalen härrör från den neolitiska perioden (6500–3300/3000 f.Kr.) och mänsklig närvaro är belagd under hela bronsåldern (3000–1070 f.Kr.) med en höjdpunkt under den mellersta (2000–1600 f.Kr.) och sena helladiska perioden (1600–1070 f.Kr.). Likväl är de neolitiska fynden fåtaliga och det finns inga tecken på långlivade bosättningar förrän den sen-klassiska perioden (400–323 f.Kr.), även om dalen, enligt traditionen, tillhörde Achilles kungarike under slutet av bronsåldern.

Spercheiosdalen under historisk tid omnämns endast sporadiskt i den antika litteraturen, vilket gör att de arkeologiska lämningarna utgör vårt främsta källmaterial. Herodotos (7.198.2) och Thucydides (5.51.1–2) påpekade emellertid att dalen beboddes av tre olika ethne (etniska grupper), nämligen oitaierna, ainianerna and malierna. Från och med den senare delen av 400-talet f.Kr. låg dalen inom Thessaliens inflytandesfär. Under det sena 300-talet och 200-talet f.Kr. ökade antalet bosättningar och markanvändningen i snabb takt. Under denna tid befästes de två topparna på kullen Profitis Elias, som möjligen kan identifieras som bosättningen Makra Kome (med trapezoidalmurar och ett flertal torn), som skulle ha tillhört ainides; Béquignon idenftifierade en eventuell port i väst redan under 1920-talet. Det förefaller också tydligt att en bosättning, härrörande från samma period som befästningsverken, var belägen omedelbart öster om kullen i området nu känt som Asteria. Här tyder täta fynd av keramik på närvaron av en bosättning under sen-klassisk och hellenistisk tid. Fynden innefattade också fragment av en dorisk pelare eller pilaster, rester av flera olynthiska kvarnar, olika typer av lampor samt två hellenistiska mynt. Överhuvudtaget ger materialet intrycket av att härröra främst från privatbostäder. Detta styrks också av avsaknaden på monumentala byggnader, med ett möjligt undantag där strukturen likväl inte kunnat identifieras ytterligare. Geofysiska inventeringar visade att bosättningen saknat en mur, men att den varit väl planlagd med ett gatmönster som sträckte sig från norr till söder och från väst till öst. Under en mindre utgrävning i den centrala delen av bosättningen hittades rester av en privatbostad från den sen-klassiska och hellenistiska perioden (Hus A). Detta bestod av en stengrund, på vilken väggar av lertegel sannolikt vilat. Norr och väster om Hus A frilade man två vägytor, täckta av tegelfragment och keramikskärvor.

Omkring år 300 f.Kr. befästes ett stort antal platser i Spercheiosdalen, inklusive kullen Profitis Elias, såsom vid Ano Fteri, Palaiokastro-Dikastro och Rovoliario. Dessa befästningsverk användes till och med romersk tid och vittnar om betydande investeringar i försvarsarbeten från ainianerna och malierna. Befästningsverken i Kastrorachi undersöktes inom ramen för MALP och man lyckades under fältkampanjerna identifiera material från och med det sena 400-talet till och med 100-talet f.Kr. såväl inanför som utanför murarna. Detta antyder att fortet härrörde från ungefär samma tid som bosättningen i Asteria.

Fig. 5: Tetradrachm från inventeringen, med Herakles/Alexander den store i lejonskinn på den enda sidan och Zeus hållande en örn och en spira samt en inskrift som lyder ΑΛΕΧΑΝΔΡΟ[Υ], ’Alexanders’, på den andra.

Fig. 5: Tetradrachm från inventeringen, med Herakles/Alexander den store i lejonskinn på den enda sidan och Zeus hållande en örn och en spira samt en inskrift som lyder ΑΛΕΧΑΝΔΡΟ[Υ], ’Alexanders’, på den andra.

Under 200-talet f.Kr. anslöt sig ainides till det Aitoliska förbundet, en löst organiserad sammanslutning av stater i nordvästra Grekland, antagligen med syfte att öka säkerheten i en värld som nu dominerades av stora kungariken snarare än av mindre stadsstater. De blev kvar inom förbundet fram till och med omkring år 150 f.Kr., även om det hade förlorat nästan all sin betydelse redan år 189 f.Kr. då romarna omvandlade dess medlemmar till bundsförvanter.

Föga är känt om Sprecheiosdalen under den romerska perioden. Överhuvudtaget tyder det arkeologiska materialet på tämligen begränsad aktivitet. De gamla befästningsverken övergavs, även om man hittat material daterat till 100 f.Kr.– 200 e.Kr. på Profitis Elias. I Asteria antyder den begränsade mängden keramik att bosättningen krympte avsevärt under denna period, om platsen ens var bebodd överhuvudtaget. Den fullständiga avsaknaden av material från Kastrorachi tyder på att bosättningen hade övergivits. Därför förefaller det som om urbana centra i Spercheiosdalen, liksom i många andra delar av Grekland, inte kunde upprätthållas under det romerska styret. Material från den efter-romerska perioden förefaller i hög grad saknas på platsen, undantaget ett litet antal skärvor (möjligen härrörande från medeltiden eller den tidigmoderna perioden), som hittats i den södra delen av Asteria.

Bibliografi

Papakonstantinou, M.-F., A. Penttinen, G.N. Tsokas, P.I. Tsourlos, A. Stampolidis, I. Fikos, G. Tassis, K. Psarogianni, L. Stavrogiannis, A. Bonnier, M. Nilsson & H. Boman 2013. ‘The Makrakomi Archaeological Landscapes Project (MALP). A preliminary report on investigations carried out in 2010–2012’, OpAthRom 6, 211–260.

Fig. 1: Karta över Makrakomi (Basemap: Google maps satellitbild).


Utskriven: 2021-09-22
Från sidan: Svenska institutet i Athen
https://www.sia.gr/sv/sx_PrintPage.php?tid=406