Hem | Skriv ut eller Spara som PDF | Spara som Word-Fil | Spara som HTML

Kastellikullen, Chania (1969–2014)

2020-11-13


Den arkeologiska platsen på Agia Aikaterinitorget är belägen på Kastellikullen i Chania, Kreta, i närheten av hamnen i gamla staden. Här kan en kontinuerlig bosättning beläggas från och med neolitisk tid till och med idag, en period på omkring 5000 år, med ett enda avbrott från slutet av den sena bronsåldern till den sen-geometriska perioden (1150–735 f.Kr). Platsen från senmykensk tid kan vara identisk med Kydonia, känd från linear B-tavlor. Utgrävningarna i Chania har varit av stor betydelse inte bara då man frilagt en imponerande urban bosättning, utan också av två ytterligare skäl. Först och främst har man för första gången säkert kunnat identifiera ett viktigt minoiskt centrum på västra Kreta. För det andra är de fem linear B-tavlor man upptäckte åren 1989–1990 de enda som hittats utanför Knossos sedan början av 1900-talet.

Fig. 2: Platsens nuvarande tillstånd.

Fig. 2: Platsens nuvarande tillstånd.

Utgrävningens historia

De första fynden från Agia Aikatirini-torget i Chania hittades år 1941 då en tysk bomb träffade den venetianska katedralen Santa Maria, vilket frilade väggar och keramik från sen-minoisk tid. Mer än 20 år senare hindrades 1963 planer på att bygga en kyrka på den då förstörda platsen, genom att den brittiske konstnären John Craxton rapporterade fynd av minoiska krukskärvor. Åren 1964–1965 öppnade Yannis Tzedakis (tidigare generaldirektör för de arkeologiska myndighetera på Greklands kulturministerium) testschakt på torget och inledde systematiska utgrävningar i de mellanliggande utrymmena mellan 1966–1969. I jakten på en samarbetspartner vände han sig till Carl-Gustav Styrenius, direktör för Svenska institutet i Athen, och de inledde ett samarbete år 1969. Två ytterligare testschakt öppnades på torget och systematiska utgrävningar påbörjades året därpå. År 1970 och 1971 anslöt sig Pontus Hellström till Tzedakis och Styrenius och blev fältdirektör för det Svenska institutets i Athen räkning.

År 1973 tog Erik Hallager över positionen som fältdirektör för den svenska delen av projektet. Från och med denna tidpunkt fanns också en stark dansk inblandning i projektet. Samma år hittades ett arkiv med linear A-tavlor. Efter ett antal mindre kampanjer och studiesäsonger genomfördes nästa stora fältarbete år 1977 då fem schakt lades ut. Mellan 1978 och 1987 genomförde man ett antal ytterligare fältkampanjer och studiesäsonger.

Åren 1989–1990 inleddes nya svenska utgrävningar, under vilka fem linear B-tavlor hittades. Ytterligare fältarbete genomfördes under 2001, medan långa fältsäsonger 2005– 2008 förberedde utgrävningsområdet med ett skyddstak.

År 2010 anslöt sig Danska institutet i Athen till utgrävningarna och samarbete fortsatte fram till och med slutet av det aktiva fältarbetet år 2014. Under denna tid leddes arbetet av Yannis Tzedakis tillsammans med Ann-Louise Schallin (Svenska institutet) och Erik Hallager (Danska institutet) som meddirektörer.

Fig. 3: Utgrävningsplan med de olika faserna.

Fig. 3: Utgrävningsplan med de olika faserna.

Historia och arkeologi

De första tecknen på mänsklig aktivitet på Agia Aikaterinitorget utgörs av keramik, härrörande från övergången från neolitikum till den tidiga bronsåldern. Efter detta finns flera rester av bosättningar från tidig-minoisk tid (3100–2100 f.Kr.), omfattande väl konstruerade byggnader från EMII-III och MMIA (2700–2100 och 2100–1900 f.Kr.). Även om inga byggnadsrester bevarats från den följande förpalatiala perioden (2000–1700 f.Kr.) har belägg för bosättning hittats i form av omfattande keramikrester, till exempel Kamares pottery och eggshell ware, såväl som stenar med stenhuggarmärken. Omkring år 1700 f.Kr. förstördes platsen och bosättningen återuppbyggdes inte förrän LMIA (1600 f.Kr.) då förpalatiala strukturer jämnades med marken. De viktiga fynden från sen-minoisk tid (omkring 1600–1050 f.Kr.) och beläggen för kontinuerlig bosättning genom perioden är anmärkningsvärda.

Fig. 4: Murar från förpalatial tid (lägre muren från omkring 2600–2000 f.Kr. och den övre muren från omkring 2000–1700 f.Kr.).

Fig. 4: Murar från förpalatial tid (lägre muren från omkring 2600–2000 f.Kr. och den övre muren från omkring 2000–1700 f.Kr.).

Bosättningen från den senare delen av MIA utgjorde en del av en stad som förstördes under MIB (1480–1425 f.Kr.). Husen byggdes kvartersvis och delades av gator och torg. Hus I mäter 225 kvadratmeter och en hall, som nåddes från gatan, ledde in i huvudrummet, den så kallade minoiska salen. Från hallen kunde man även nå en liten förhall med en trappa, som ledde till bottenvåningen, eller fortsätta in i ett kombinerat kök och arbetsrum där man hittade resten av en vävstol. Husets förråd var beläget bredvid köket och en av vaserna som hittades där innehöll tre kilo brända ärtor. I samma rum hittades även två linear A-tavlor. Bredvid förrådet hittades ytterligare ett rum, antagligen en skattkammare, och innehöll ett flertal dekorerade kärl, stenvaser, sigillstämplar, amuletter, smycken och sigill. Det mest anmärkningsvärde fyndet var en lerbit med tolv sigillintryck. Sammanfattningsvis innehöll huset fler än 300 hela kärl. Angränsade Hus I mot sydväst ligger Hus IV, i vilket ett av de övre rummen dekorerats med fresker.

Fig. 5: Lerbit med tolv sigillintryck, av vilka tio är olika. Från förstörelsen under LM IB (1480–1425 f.Kr.), Hus I, Rum D.

Fig. 5: Lerbit med tolv sigillintryck, av vilka tio är olika. Från förstörelsen under LM IB (1480–1425 f.Kr.), Hus I, Rum D.

Efter förstörelsen, som inträffade under LM IB, återvände människor och bosatte sig i ruinerna. Den kända så kallade Master Impression, en sigillstämpel i lera, hittades i en avfallsplats från denna tid. Den kompakta scenen föreställer en stad belägen på en klippig kustlinje, omgiven av en mur med dubbla portar. Inom staden kan man skönja ett komplex av flervåningshus krönta med konsekrationshorn. Kompositionen domineras av en stor mansfigur i minoisk klädnad som håller ett spjut eller en spira ovanför byggnaderna.

Först under LM IIIA (1390–1300 f.Kr.) byggdes nya hus på platsen. Denna bosättning förstördes av eld ungefär hundra år senare (omkring år 1250 f.Kr.). Från förstörelselagret har fragment av linear B-tavlor hittats såväl som flera rester av kärl (så kallade stirrup jars) inristade med linear B-skrift. Under denna och den följande perioden (d.v.s. LM IIIA och IIIB, 1390–1300 respektive 1300–1190 f.Kr.) blomstrade den lokala kydoniska krukmakarverkstaden och dess keramik har hittats över hela Kreta och runtom det Egeiska havet från Sardinien till Cypern.

Efter förstörelsen omkring år 1250 f.Kr. återuppbyggdes bosättningen snabbt. Under denna nya fas använde man främst de äldre byggnaderna och endast ett fåtal nybyggen har hittats. Husen liknar dem som hittats från den föregående perioden med stora rum, övervåningar och stora fasta eldstäder. Ytterligare en brand bröt ut omkring år 1200 f.Kr. varpå invånarna byggde upp staden på nytt, men nu i mindre skala och med mindre hus; vissa äldre byggnader återanvändes och större byggnader delades upp i mindre enheter och med färre rum. Den nya bosättningen blomstrade aldrig som de tidigare och övergavs gradvis. Från tiden omkring år 1150 f.Kr. kan inga rester av mänsklig aktivitet hittas på platsen. Detta tycks ha varit en fredlig process, då inga tecken på våldsam förstörelse har kunnat beläggas.

Efter bronsåldern var platsen övergiven i ungefär 400 år fram till och med LGI I (760–735 f.Kr.). Från och med denna tid har platsen varit kontinuerligt bebodd fram till och med idag, även om utvecklingen främst representeras av isolerade depositioner och lösa fynd. Därför är det svårt att få en sammanhängande bild platsens historia. Under perioden LG I återanvändes de minoiska byggnaderna. Utgrävningarna kunde även frilägga ett flertal golv och stora gropar med rester av vaser och ugnar i form av grunda fördjupningar (med en diameter på 2,00–2,40 meter) fyllda med aska. Vad ugnarna användes till är okänt, men de tillhörande golvlagren innehöll stora mängder djurben. Perioden LG II (735–700 f.Kr.) representeras av stora gropar, som möjligen även kan tolkas som avfallsplatser.  

Endast en deposition av vikt är känd från den tidiga arkaiska perioden: en stor grop som innehöll mycket keramik och en pilspets. Därtill hittade man en brunn från den sena arkaiska perioden (525–480 f.Kr.), som också användes under klassisk tid (480–323 f.Kr.) i rum N (från LM I). Ytterligare en brunn från hellenistisk tid, grävd genom golvet i rum H (från LM IIIB:1), var huvudsakligen fylld av målat taktegel. Under romersk tid grävdes ett 18 meter långt dike i den södra delen av det utgrävda området och var delvis uppfyllt med stenar i varierande storlek, av vilka ett flertal bearbetats. Dikets funktion är okänd. Därtill hittades lösa fynd från hela den romerska perioden, främst amforafragment.

Fig. 6: Väggar från LM I, LM IIIA:2, LM IIIB:1 samt från bysantinsk, venetiansk och turkisk tid, vilket visar komplexiteten i det arkeologiska arbetet på platsen.

Fig. 6: Väggar från LM I, LM IIIA:2, LM IIIB:1 samt från bysantinsk, venetiansk och turkisk tid, vilket visar komplexiteten i det arkeologiska arbetet på platsen.

Efter den romerska perioden byggdes en tidig kristen basilika på platsen. Byggnaden hade tre skepp och antagligen en absid i den östra ändan. Golven var dekorerade med mosaik, något som antyds av fragment vilka hittats i olika delar av byggnaden. När basilikan förstördes är okänt, men att dess grunder återanvändes för den stora katedralen från venetiansk tid antyder att delar överlevt fram till denna period. Gravar har hittats inuti kyrkan och i en av dessa hade ett flertal personer blivit begravda, vilket fick utgrävarna att antaga att dessa fallit offer för en epidemi. Under ottomansk tid omvandlades kyrkan till en moské. Övriga kvarlevor från denna tid utgörs av ett turkiskt kaffehus i den södra delen av utgrävningsområdet.

Under andra världskriget utsattes området kring Agia Aikaterinatorget för kraftigt bombardemang och dess byggnader förstördes, inklusive resterna av den venetianska katedralen. Ruinerna jämnades med marken och platsen blev övertäckt, vilket tillät de arkeologiska fynden att förbli orörda tills utgrävningarna började.

Bibliografi

Andreadaki-Vlazaki, M, 2004. ‘Η Κυδωνία της δυτικής Κρήτης στα πρώιμα χρόνια του σιδήρου’ in Το Αιγάιο στην πρώιμη εποχή του Σίδηρου, eds. N. Stampilidis & A. Giannikouri, Athens 2004, 21–34.

Andreadaki-Vlazaki, M, 2009. ‘Haghia Aikaterini Square, Greek-Swedish Excavations’ in Khania (Kydonia). A tour to sites of Ancient memory, Khania, 32–43.

Andreadaki-Vlazaki, M, & E. Hallager 2007. ‘New and unpublished Linear A and Linear B inscriptions from Khania’, PoDIA 5, 7–22.

Andreadaki-Vlazaki, M, & E. Hallager 2014. ‘Excavations at the Agia Aikaterini Square, Kastelli, Khania 2005 and 2008’, PoDIA VII, 195–208.

Andreadaki-Vlazaki, M, & E. Hallager 2018. ‘Some unpublished Linear A documents from Khania’, Kadmos 57, 33–44.

Chania 1:1 = Hallager, E, & B.P. Hallager 1997. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, vol I.1. Text. From the Geometric to the Modern Greek period (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:1:1), Stockholm.

Chania 1:2 = Hallager, E, & B.P. Hallager 1997. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, vol I.2. Plates. From the Geometric to the Modern Greek period (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:1:2), Stockholm.

Chania 2:1 = Hallager, E, & B.P. Hallager 2000. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, vol. II.1. Text. The Late Minoan IIIC settlement (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:2:1), Stockholm.

Chania 2:2 = Hallager, E, & B.P. Hallager 2000. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, vol. II.2. Plates. The Late Minoan IIIC settlement (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:2:2), Stockholm.

Chania 3:1 = Hallager, E, & B.P. Hallager 2003. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987 and 2001, vol. III.1. Text. The Late Minoan IIIB:2 settlement (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:3:1), Stockholm.

Chania 3:2 = Hallager, E, & B.P. Hallager 2003. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987 and 2001, vol. III.2. Plates. The Late Minoan IIIB:2 settlement (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:3:2), Stockholm.

Chania 4:1 = Hallager, E, & B.P. Hallager 2011. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987 and 2001, vol. IV.1. Text. The Late Minoan IIIB:1 and IIIA:2 settlements (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:4:1), Stockholm.

Chania 4:2 = Hallager, E, & B.P. Hallager 2011. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987 and 2001, vol. IV.2. Plates. The Late Minoan IIIB:1 and IIIA:2 settlements (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:4:2), Stockholm.

Chania 5:1 = Hallager, E, & B.P. Hallager 2016. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, 2001, 2005 and 2008, vol. V.1. Text. The Late Minoan IIIA:1 and II settlements (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:5:1), Stockholm.

Chania 5:2 = Hallager, E, & B.P. Hallager 2016. The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, 2001, 2005 and 2008, vol. V.2. Plates. The Late Minoan IIIA:1 and II settlements (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:5:2), Stockholm.

Chania 6:1 = Hallager, E, & B.P. Hallager (in preparation). The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, 2001, 2005 and 2008, vol. VI.1. Text. The Neopalatial settlement (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:6:1).

Chania 6:2 = Hallager, E, & B.P. Hallager (in preparation). The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, 2001, 2005 and 2008, vol. VI.2. Plates. The Neopalatial settlement (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:6:2).

Chania 7:1 = Hallager, E, & B.P. Hallager (in preparation). The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, 2001, 2005 and 2008, vol. VII.1. Text. The Pre- and Protopalatial settlements (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:7:1).

Chania 7:2 = Hallager, E, & B.P. Hallager (in preparation). The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, 2001, 2005 and 2008, vol. VII.2. Plates. The Pre- and Protopalatial settlements (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:7:2).

Chania 8:1 = Hallager, E, & B.P. Hallager (in preparation). The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, 2001, 2005 and 2008, vol. VIII.1. Text. Supplementary excavations 2001, 2005 and 2008 (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:8:1).

Chania 8:2 = Hallager, E, & B.P. Hallager (in preparation). The Greek-Swedish Excavations at the Ag. Aikaterini Square, Kastelli, Khania 1970-1987, 2001, 2005 and 2008, vol. VIII.2. Plates. Supplementary excavations 2001, 2005 and 2008 (Skrifter utgivna av Svenska Institutet i Athen, 4o, 47:8:2).

Hahn, M. 1988. ‘Parastasis amartolis gynaikas se khanata tis Anagennisis’, Kritiki Estia 2, 88–101.

Hahn, M. 1989. ‘Byzantine and Postbyzantine pottery from the Greek-Swedish excavations at Khania, Crete’, in Recherches sur la céramique byzantine (BCH, Suppl. 48), eds. V. Déroche & J.-M. Spieser, Paris, 227–232.

Hahn, M. 1990. ‘A group of 15th/16th cent. jugs from western Crete’, in Recent Danish research in classical archaeology. Tradition and renewal (ActaHyp, 3), eds. T. Fischer-Hansen, P. Guldager, J. Lund, M. Nielsen & A. Rathje, Copenhagen, 311–320.

Hahn, M. 1991. ‘Filterjugs and lampstands from the Turkish period at Khania’, in Acts of the 6th International Cretological Congress 1989, Khania, 77–82.

Hallager, B.P. 1977. ‘Mykensk import og mykensk indflydelse på Khania‑keramikken i LM III perioden i Khania’, appendix in Det senminoiske Kreta, E. Hallager, (Unpublished Licentiate thesis) Århus 1977, 235–237.

Hallager, B.P. 1983. ‘A new social class in Late Bronze Age Crete: foreign traders in Khania’, in Minoan Society. Proceedings of the Cambridge Colloquium 1981, eds O. Krzyszkowska & L. Nixon, Bristol, 111–120.

Hallager, B.P. 1985. ‘Crete and Italy in the Late Bronze Age III period’, AJA 89, 293–305.

Hallager, B.P. 1987. ‘Some LM IIIB:1 floor deposits at Khania, West Crete (summary)’, in Kolloquium zur Ägäischen Vorgeschichte, Mannheim 20.–22.2.1986 (Schriften des Deutschen Archäologen‑Verbandes, 9), Mannheim, 89.

Hallager, B.P. 1988. ‘Mycenaean pottery in the Late Minoan IIIA:1 Deposits in Khania’, in Problems in Greek Prehistory. Papers presented at the Centenary Conference of the British School at Athens, Manchester April 1986, eds. E.B. French & K.A. Wardle, Bristol, 173–183.

Hallager, B.P. 1990. ‘LM II and Khania’, in Proceedings of the 6th International Cretological Congress. Khania 1986, Khania, 77–84.

Hallager, B.P. 1994. ‘Myceaean pottery in Crete’, in Pottery as evidence for trade in the Aegean Bronze Age: 1939–1989. Conference sponsored by The Americal School of Classical Studies and The British School of Archaeology at Athens. December 2-3, 1989, eds. A.J.B. Wace & C.W. Blegen, Athens, 263–269.

Hallager, B.P. 1997. ‘The Late Minoan goblet, kylix and footed cup’, in Late Minoan III pottery. Chronology and terminology. Acts of a meeting held at the Danish Institute at Athens, August 12–14, 1994 (Monographs of the Danish Institute at Athens, 1), eds. E. Hallager & B.P. Hallager, Athens, 15–56.

Hallager, B.P. 1999. ‘A warrior and an unknown chariot type on a LM IIIB:2 krater in Khania’, in Polemos. Le contexte guerrier en Égée à l’age du Bronze (Aegaeum, 19), ed. R. Laffineur, Liège, 449–454.

Hallager, B.P. 2001. ‘The Rams in Cultic Contexts?’, Potnia. Deities and religion in the Aegean Bronze Age. Proceedings of the 8th international Aegean Conference Göteborg, Göteborg University, 12-15 April 2000 (Aegaeum, 22), eds. R. Laffineur & R. Hägg, Liège, 315–322.

Hallager, B.P. 2003. ‘Late Minoan IIIB:2 and Late Minoan IIIC pottery in Khania’, in LH IIIC chronology and synchronisms. Proceedings of the International workshop held at the Austrian Academy of Science at Vienna, May 7th and 9th, 2001, eds. S. Deger-Jalkotzy & M. Zavadil, Vienna, 105–116.

Hallager, B.P. 2005. ‘The synchronisms mainland – West Crete in the LMIIIA2–IIIB period’, in Ariadne’s threads. Connections between Crete and the Greek Mainland in Late Minoan III (LM IIIA2 to LM IIIC). Proceedings of the international workshop held at Athens, Scuola Archeologica Italiana, 5-6 April 2003 (Tripodes, 3), eds. A.L. DʼAgata, J.A. Moody & E. Williams, Athens, 277–292.

Hallager, B.P. 2009. ‘Domestic shrines in Late Minoan IIIA2–Late Minoan IIIC Crete: fact or fiction?’, in Archaeologies of cult essays on ritual and cult in Crete in honor of Geraldine C. Gesell (Hesperia, Suppl. 42), eds. A. L. D’Agata & A. Van de Moortel, Athens, 107–120.

Hallager, B.P. 2010. ‘The elusive Late IIIC and the ill-named Subminoan’, in Cretan offerings. Studies in honour of Peter Warren (BSA, Studies 18), ed. Olga Krzyszkowska London, 141–156.

Hallager, B.P. 2011. ‘Some light on LM III hand lamps’ in Proceedings of the 10th Cretological Congress (Chania, 1–8 October 2006). Vol A3, eds. Ε.G. Kapsomenos, Μ. Andreadaki-Vlazaki, Μ. Andrianakis & Ε. Papadopoulou, Chania, 71–80.

Hallager, B.P. & E. Hallager 1995, ‘The Knossian Bull – political propaganda in Neo-palatial Crete?’, in Politeia. Society and state in the Aegean Bronze Age. Proceedings of the 5th International Aegean Conference, University of Heidelberg, Archäologisches Institut 10-13 April 1994 (Aegaeum, 12), eds. R. Laffineur & W.-D. Niemeier, Liège, 547–556.

Hallager, B.P. & E. Hallager 2007. ‘Sealed clay stoppers from LH/LM III contexts’, in Stefanos Aristeios, Archälologische Forschungen zwischen Niel und Istros. Festschrift für Stefan Hiller zum 65. Geburstag, eds. F. Lang, C. Reinholdt & J. Weilhartner, Wien 2007, 143–148.

Hallager, B.P. & E. Hallager 2013. ‘A cylinder-shaped stand from Khania’ in Perspectives on ancient Greece. Papers in celebration of the 60th anniversary of the Swedish Institute at Athens, ed. Ann-Louise Schallin, Skrifter utgivna av svenska institutet i Athen, 8°, 22), Stockholm, 49– 59.

Hallager, E. 1972. ‘Fragments of Linear A tablets with new signs from Chania’, AAA 5, 508–510.

Hallager, E. 1973a. ‘Tablets and roundels from Khania with Linear A inscriptions’, Kadmos 12, 20–27.

Hallager, E. 1973b. ‘Minoan Kydonia. Excavations 1973’, AAA 6, 439–448.

Hallager, E. 1975. ‘Linear A and Linear B inscriptions from the excavations at Kastelli, Khania 1964–1972’, OpAth 11, 53–76.

Hallager, E. 1978. ‘Two Linear A tablets from the Greek‑Swedish excavations, Kastelli, Khania 1977’, SMEA 19, 35–47.

Hallager, E. 1980. ‘A new Linear A inscription from Khania’, Kadmos 19, 9–11.

Hallager, E. 1983. ‘The Greek‑Swedish excavations Kastelli, Khania 1980. The Linear B inscriptions’, AAA 16, 58–73.

Hallager, E. 1985. The Master Impression. A clay sealing from the Greek‑Swedish excavations at Kastelli, Khania (SIMA, 69), Göteborg.

Hallager, E. 1986. ‘The Greek‑Swedish Excavations at Khania’, in Proceedings of the Fifth International Cretological Congress at Ag. Nikolaos 1981, ed. T. Detorakis, Heraklion, 139–154.

Hallager, E. 1987a. ‘The inscribed stirrup jars. Implications for Late Minoan IIIB Crete’, AJA 91, 171–190.

Hallager, E. 1987b. ‘The Late Minoan IIIA:2 and IIIB periods in Khania (a summary) ’, in Kolloquium zur Ägäischen Vorgeschichte, Mannheim 20.–22.2.1986 (Schriften des Deutschen Archäologen‑Verbandes, 9), Mannheim, 88.

Hallager, E. 1988. ‘Khania and Late Minoan III Crete’, Cretan Studies 1, 115–124.

Hallager, E. 1990a. ‘Upper floors in Late Minoan I houses’, in Lʼhabitat égéen prehistorique. Actes de la Table Ronde dʼAthènes, 23‑25 juin 1987 (BCH, Suppl. 29), Paris, 281–292.

Hallager, E. 1990b. ‘Roundels among sealings in Minoan administration: a comprehensive analyses of function’, in Aegean seals, sealings and administration (Aegeaum, 5), ed. T.G. Palaima, Bruxelles, 121–147.

Hallager, E. 1996. The Minoan roundel – and other sealed documents in the Neopalatial Linear A administration I-II (Aegaeum, 14), Liège 1996.

Hallager, E. 1995. ‘Linear B: the Cretan scribal tradition’, in Proceedings of the 7th international Cretological Congress. Vol. A1, Rethymnon 1995, 383–392.

Hallager, E. 1997. ‘Architecture of the LM II/III settlement in Khania’, in La Crète mycénienne. Actes de la Table Ronde internationale organisée par l’École francaise d’Athènes (Athènes, 25--28 mars 1991) (BCH, Suppl. 30), eds. J. Driessen & A. Farnoux, Paris, 176–185.

Hallager, E. 2000. ‘New evidence for seal use in the Pre- and Protopalatial periods’ in Minoisch-mykenische Glyptik, Stil, Ikonographie, Funktion (CMS, Beiheft, 6), ed. W. Müller, Berlin, 97–105.

Hallager, E. 2001a. ‘A waste deposit from a LBA-shrine in Khania (?)’ in Potnia. Deities and religion in the Aegean Bronze Age. Proceedings of the 8th international Aegean Conference Göteborg, Göteborg University, 12-15 April 2000 (Aegaeum, 22), R. Laffineur & R. Hägg, Liege, 175–80.

Hallager, E. 2001b. ‘Sealing without seals – an explanation’ (working paper, electronically published, Centre for Cultural Research, University of Aarhus: www.hum.au.dk/cfk/pages/publications/eh/sealing_without_seals.htm), 3–16

Hallager, E. 2005. ‘The uniformity of seal use and sealing practice during the LH/LM III period’, in Ariadne’s threads. Connections between Crete and the Greek Mainland in Late Minoan III (LM IIIA2 to LM IIIC). Proceedings of the international workshop held at Athens, Scuola Archeologica Italiana, 5-6 April 2003 (Tripodes, 3), eds. A.L. DʼAgata, J.A. Moody & E. Williams, Athens, 243–275.

Hallager, E. 2008. ‘Some unpublished Linear A inscriptions’, in Colloquium Romanum, Atte del XII colloquio internazional de micenologia (Pasiphae, 1), eds. A. Sacconi, M. Del Freo, L. Godart & M. Negri, Pisa & Rome, 359–360.

Hallager, E. 2010. ‘Development of sealing practices in the Neopalatial period’, in Die Bedeutung der minoischen und mykenischen Glyptik (CMS, Beiheft 8), ed. W. Müller, Mainz, 205–212.

Hallager E. & B.P. Hallager 2015.’When the saints go marching in’, in Ein Minoer im Exil. Festschrift zum 65. Geburstag von Wolf-Dietrich Niuemeier (Universitätsforschungen zur Prähistorischen Archäologie, 188), eds. I. Kaiser, O. Kouka & D. Panagiotopoulos, Bonn, 99–124.

Hallager E. & B. Pålsson 1975. ‘A further fragment of Linear A from the Greek‑Swedish excavations at Kastelli, Khania’, AAA 8, 91–93.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1979. ‘The Greek‑Swedish excavations at Kastelli, Chania 1976 and 1977’, AAA 11, 31–46.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1982. ‘The Greek‑Swedish excavations at Kastelli, Khania (1978 and 1979)’, AAA 15, 21–30.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1983. ‘The Greek‑Swedish excavations at Kastelli, Khania 1980’, AAA 16, 3–17.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1984. ‘The Greek‑Swedish excavations at Kastelli, Khania 1982–1983’, AAA 17, 3–20.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1985. ‘The Greek‑Swedish excavations at Kastelli, Khania 1984’, AAA 18, 9–28.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1987a. ‘A clay‑sealing from the Greek‑Swedish excavations at Khania’, in The function of the Minoan Palaces. Proceedings of the Fourth International Symposium at the Swedish Institute at Athens, 10–16 June, 1984 (Skrifter utgivna av Svenska institutet i Athen, 4o, 35) eds. R. Hägg & N. Marinatos, Stockholm, 117–120.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1987b. ‘The Greek‑Swedish excavations at Kastelli, Khania 1987’, AAA 20, 11–26.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1990. ‘The Greek-Swedish excavations in the Kanevaro Street, Khania 1989’, manuscript for Kritiki Estia 4.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1988a. ‘The Greek-Swedish excavations at Kastelli, Khania. I. The 1989 excavation’, AAA 21, 15–29.

Hallager, E. & Y. Tzedakis 1988b. ‘The Greek-Swedish excavations at Kastelli, Khania. II. The 1990 excavation’, AAA 21, 30–55.

Hallager, E, Y. Tzedakis & M. Andreadaki-Vlazaki  2014a. ‘The Greek-Swedish excavations at Kastelli, Khania 2001: a preliminary report’, PoDIA 7, 175–194.

Hallager, E, Y. Tzedakis & M. Andreadaki-Vlazaki 2014b. ‘The Greek-Swedish-Danish excavations at Kastelli, Khania 2010: a preliminary report’, PoDIA 7, 209–220.

Hallager, E. & M. Vlasakis 1976. ‘KH inscriptions 1976’, AAA 9, 213–219.

Hallager, E. & M. Vlasakis 1984. ‘Two new roundels with Linear A from Khania’, Kadmos 23, 1–10.

Hallager, E. & M. Vlasakis 1986. ‘New evidence of Linear A archives from Khania’, Kadmos 25 (1986), 108–118.

Hallager, E. & M. Vlasakis 2017a. ‘The Greek-Swedish-Danish excavations 2013. A short preliminary report’, PoDIA 8, 265–280.

Hallager, E. & M. Vlasakis 2017b. ‘The Greek-Swedish-Danish excavations 2014. A preliminary report’, PoDIA 8, 281–292.

Hallager, E., M Vlasakis & B.P. Hallager 1990. ‘The first Linear B tablet(s) from Khania (with an epigraphical appendix by E. Hallager)’, Kadmos 29, 24–34.

Hallager, E., M Vlasakis & B.P. Hallager 1992. ‘New Linear B tablets from Khania’, Kadmos 31, 61–87.

Hallager, E. M. Vlasakis & M Markoylakis 1991. ‘New and hitherto unpublished Linear A documents from Kastelli, Khania’, Kadmos 30, 34–41.

Hellström, P. & C.-G. Styrenius 1971. ’Excavations at Khania, June 1970’, AAA, 223–224.

Olivier, J.P. 1993. ’KN 115 = KH 115. Un même scribe à Knossos et à la Canée au MR IIIB: du soupçon à la certitude’, BCH 127, 19– 33.

Persson, P.O. 1993. ‘Ure in Chania auf Kreta’, in Tier und Museum (Museum Alexander Koenig - Bonn, 3) 121–123.

Pini, I. 1992. ‘Chania-Kastelli, Äkaterini-Platz’, in CMS 5, Suppl. 1A, Berlin, 106–107 & 119–154.

Rathje, A. & J. Lund 1992. ‘Danes overseas – a short history, in Recent Danish Research in Classical Archaeology. Tradition and Renewal (ActaHyp, 3), eds. T. Fischer-Hansen, P. Guldager, J. Lund, M. Nielsen & A. Rathje, Copenhagen, 41.

Styrenius, C.G. 1971. ‘Excavations at Chania 1969’, OpAth 10, 1–7.

Styrenius, C.G. & Y. Tzedakis 1970. ‘Chania: a new Minoan centre’, AAA 3, 100–102.

Tzedakis, Y. 1972. ‘Anaskaphi Kastelliou Khanion’, AAA 5, 387–390.

Tzedakis, Y. 1992. ‘Kastelli’, in Témoignages archéologiques et épigraphiques en Crète occidentale du Néolithiques au Minoen Récent IIIB, eds. Godart, L. & Y. Tzedakis, Rome, 27–37

Tzedakis, Y., E. Hallager, M. Andreanaki-Vlasaki 1989. ‘Proistorikes kai klasikes archaiotites. Poli Khanion’, Kritiki Estia 2, 275–277;.

Tzedakis, Y., E. Hallager, M. Andreanaki-Vlasaki 1991. ‘Proistorikes kai klasikes archaiotites. Poli Khanion’, Kritiki Estia 4, 199–202.

Vlasakis, M. 1980. ‘Oi anaskaphes sto lofo ʼKastelliʼ tis polis ton Khanion’, Xανιά, 59–63.

Vlasakis, M. 1983. ‘Khania (s.v.)’ in Megali Sovietiki Encyclopedia.

Vlasakis, M. 1991. ‘The Khania area, ca. 1200–700 B.C.’, in La transizione dal miceneo allʼalto arcaismo. Dal palazzo alla città, eds. D. Musti, A. Sacconi, L. Rocchi, L. Rocchetti, R. Scafa, L.M. Sportiello & M.E. Giannotta, Roma, 403–423.

Vlasakis, M. & E. Hallager 1995. ‘Evidence for Seal-use in Prepalatial Crete’, in Sceaux minoens et myceniens. Chronologie, Fonction et Interprétation (CMS, Beiheft 5), Berlin, 251–270.

Fig. 1: Karta över Chania med utgrävningsområdet markerat (Basemap: Google maps satellitbild).


Utskriven: 2021-12-07
Från sidan: Svenska institutet i Athen
https://www.sia.gr/sv/sx_PrintPage.php?tid=395