Hem | Skriv ut eller Spara som PDF | Spara som Word-Fil | Spara som HTML

Asine, Argolis (1922, 1924, 1926, 1930, 1970–1974, 1976–1978, 1985, 1989–1990)

2020-11-12


Asine är beläget omkring åtta kilometer sydväst om den moderna staden Nauplio. De antika kvarlevorna här är utspridda på toppen och sluttningarna kring stadens akropol, som med en längd på 330 meter och en höjd på 50 meter sträcker sig ut över Argolisbukten. På båda sidor av akropolen ligger stränder, av vilka den västra utgör en utmärkt hamn. Mitt emot klippan på andra sidan bukten fungerar ön Romvi som en vågbrytare och som ett skydd för landstigningsplatsen.

Fig. 2: Hamnen, med ön Romvi i bakgrunden till vänster.

Fig. 2: Hamnen, med ön Romvi i bakgrunden till vänster.

Undersökningar visar på en mer eller mindre kontinuerlig bosättning i Asine från och med den neolitiska perioden. Bosättningen blomstrade genom hela bronsåldern, även efter förstörelsen av de mykenska fästningarna, och ända in i den tidiga järnåldern. Först omkring år 700 f.Kr., då Argos lät förstöra Asine, syns tecken på nedgång i bosättningsaktivitet. Dock var platsen fortfarande bebodd och återbefolkades omkring år 300 f.Kr. Vi kan dock endast skymta Asines senare historia. Under den senromerska perioden (400–500 e.Kr.) byggdes åtminstone ett badhus. Mycket senare, år 1686, landsteg Morosini här kvällen före intagningen av Nauplio. Enligt traditionen angrep och förstörde kretensiska fiskare en ottomansk by på ön Romvi efter befrielsekriget. Dessa kretensare skall sedan ha bosatt sig på stranden mitt emot och grundat byn Tolo.

Under hela sin historia har Asine haft en stor strategisk betydelse. Detta återspeglas i de hellenistiska befästningsverk som byggts av makedonierna (sannolikt under Demetrios Poliorketes) omkring år 300 f.Kr. såväl som i dikena och vakttornen som byggdes av den italienska armén vid ockupationen av Grekland under andra världskriget.

Utgrävningarnas historia

År 1920 kom Sveriges kronprins Gustav Adolf till Asine på en privat rundtur i Grekland. En av anledningarna till resan var hans intresse för arkeologi. Han hade redan deltagit i utgrävningar i Sverige och ansåg att landet också borde delta i undersökningar av den antika grekiska civilisationen. Därför tog han initiativet till utgrävningarna i Asine, det första större svenska fältarbetet i Grekland, som påbörjades 1922.

Fig. 3: Utgrävningar i Lågstaden år 1926.

Fig. 3: Utgrävningar i Lågstaden år 1926.

Under nästan två decennier, till och med det andra världskrigets utbrott, utförde svenska arkeologer omfattande arbete i Argolis under Axel W. Perssons ledning. Emellertid, då Persson var filolog, gav Asinekommittén Otto Frödin, en erfaren fältarkeolog, uppdraget att handleda fältarbetet i Asine tillsammans med Persson. När den första publikationen offentliggjordes år 1938 (Results of the Swedish Excavation at Asine 1922–1930) speglade den de huvudsakliga intressena hos utgrävarna såväl som den samtida arkeologin, vars fokus under denna tid låg på förhistoriska perioder. Omfattande undersökningar genomfördes på stadens akropol och i den så kallade Lågstaden på akropolens norra sluttningar. Vidare undersöktes två begravningsplatser på Barbounakullen delvis: den ena från sen bronsålder (1600–1100 f.Kr.) på de östra sluttningarna och den andra från den sengeometriska perioden (700-talet f.Kr.) på sydsluttningarna.

År 1970 återupptogs undersökningarna i Asine av Svenska institutet i Athen under ledning av institutets direktör Carl-Gustaf Styrenius. Fältkampanjen initierades som en räddningsutgrävning till följd av planerna att bygga en campingplats öster om akropolen. Testschakt, som grävdes ut i området av de lokala arkeologiska myndigheterna, visade på omfattande arkeologiska lämningar och arbetet fortsatte tills 1974. År 1971 anslöt sig Robin Hägg till projektet och fortsatte arbetet till och med 1989. Nu inkluderades även Barbounakullens sydsluttningar i undersökningarna. År 1985 undersökte Berit Wells de sengeometriska murarna på Barbounakullens nordsluttningar och grävde 1990 ut det norra hörnet av den tidigare outforskade hellenistiska bastionen.

Kronologi och byggnader

De första invånarna i Asine levde vid foten av Barbounakullen så tidigt som under det sjätte årtusendet f.Kr. Då var akropolisklippan antagligen ännu en ö. Under tusentals år bildade erosionsmassor först en lagun och sammanknöt till slut ön med fastlandet.

Under tidig bronsålder (tredje årtusendet f.Kr.) låg en omfattande bosättning med välbyggda hus och begravningsplatser i området under akropolen, där Lågstaden skulle komma att ligga, samt på de norra sluttningarna som vetter mot Barbounakullen. Taktegel från denna period visar att ett flertal av byggnaderna täcktes av platta tegeltak istället för de vanligare halmtaken. Under utgrävningarna hittades stora mängder keramik, inklusive stora förvaringskärl, kannor med stora mynningar, kärl med typiska så kallade sauce-boat spouts, och en sorts koppar vars märkliga form gör det omöjligt att dricka ur dem. Olika verktyg i obsidian, horn, ben och terrakotta, såväl som ett litet antal bronsföremål kunde identifieras. Därtill antyder fynden av sigillstenar och sigillavtryck att någon form av central organisering förekom på platsen. Keramik från Kykladerna och Troja visar på långväga handel.

Inga avbrott i bosättningen kunde ses i Asine mellan den tidiga och mellersta bronsåldern under slutet av det tredje årtusendet f.Kr. Detta är betydelsefullt då klimatet snabbt blev torrare under denna tid (d.v.s. den så kallade 4.2k event), en klimatförändring som kopplats till sammanbrottet av många samhällen både i Grekland och resten av världen. Under den mellersta bronsåldern fanns en stor bosättning i Asine, som sträckte sig från akropolens norra sluttning till Barbounas sydsluttning. Kistgravar under jordhögar daterade till denna tid har också hittats, något som tyder på samhällelig stratifiering då vissa samhällsmedlemmar kunde konstruera mer imponerande begravningsplatser än andra.

I motsats till sin föregångare var bosättningen under den sena bronsåldern mindre imponerande och saknade både de stora husen och palatsen som hittats på samtida orter i regionen. Istället utgörs de mest imponerande fynden av kammargravarna på Barbounas östra sida. Mot slutet av bronsåldern, under 1100-talet f.Kr., blomstrade bosättningen upp på nytt. Av särskilt intresse är fynden som gjordes i ett hus beläget i Lågstaden på akropolens norra sluttning: en samling av kultiska föremål, bland annat den så kallade Lorden från Asine, en figurin som vi nu vet föreställer en kvinna. Därtill nämner Homeros i Iliaden att Asine skickade skepp mot Troja (Hom. Il. 2.560), något som möjligen hänvisar tillbaka på denna tid.

Efter bronsåldern var Asine viktigt i egenskap av en av de få bosättningar som levde vidare in i järnåldern. På denna tid var bosättningen belägen på Akropolens östra sida och husen var absidformade med stengrunder och murar i lertegel eller lerklining. Omkring år 750 f.Kr. grundades en helgedom tillägnad Apollon Pythaios på Barbounakullen. Under den tidigaste tiden innehöll helgedomens område, dess temenos, en enkel absidformad byggnad (benämnd Byggnad B) som vilade på en smal stenbas med murar av pisé (pressad jord) eller lertegel samt var täckt av ett halmtak. Denna byggnad förstördes omkring är 720 f.Kr. Mot slutet av 700-talet f.Kr. ersattes den förstörda byggnaden av ytterligare en konstruktion längre till öster, den så kallade Byggnad A (4,30×9,60 meter). Under den långa tid som byggnaden användes byggdes Byggnad A om ett antal gånger, något som fynd av senare byggnadselement visar (såsom en sima från 500-talet f.Kr. samt upp-och-nedvänt taktegel använt som rännsten).

Under den senare delen av 700-talet f.Kr. erövrade argiverna Asine, jämnade staden med marken och annekterade dess territorium. Det sägs att stadens invånare då flydde till Messenien där de grundade en ny stad (Paus. 2.36.4–5). Dock skonade argiverna Apollons helgedom och votivgåvor fortsatte att sättas upp här. Den sista litterära källa som sannolikt hänvisar på denna kult är från 419 f.Kr. då argiverna angrep Epidauros med förevändning att den senare staden ej uppfyllt sina religiösa plikter gentemot helgedomen (Thuc. 5.53). Därefter antyder bristen på både litterära och arkeologiska källor att kulten drabbades av en snabb tillbakagång. Under 100-talet e.Kr. påpekade Pausanias att templet ”fortfarande var synligt”, vilket har lett forskare att anta att helgedomen var en ruin under denna tid.

Numera har man dock kunnat påvisa att bosättningen i Asine inte helt övergavs efter argivernas erövring, något som hävdats i tidigare publikationer. Dock återfick den inte sin forna storlek eller betydelse förrän platsen återkoloniserades, sannolikt av makedonierna under ledning av Demetrios Poliorketes på 300-talet f.Kr. Då konstruerades imponerande befästningsverk, inklusive bastioner för katapulter. Även om lite är känt om Asine under den hellenistiska perioden antyder likväl fynden att en förhållandevis stor bosättning fanns på platsen, i synnerhet under 100-talet f.Kr. Rester av flera hus har hittats både i Lågstaden och på akropolen. Dessa innefattar cisterner, pressinstallationer och fiskedon, vilket antyder att invånarna levde av lokalt jordbruk och fiske. Antagligen upphörde denna nya, och sannolikt begränsade, bosättning i och med den romerska erövringen av Grekland år 146 f.Kr., efter vilken befästningsverken fick förfalla.

Fig. 4: Asines murar mot hamnen.

Fig. 4: Asines murar mot hamnen.

Fig. 5: Bastionen på Akropolens östra sida.

Fig. 5: Bastionen på Akropolens östra sida.

Under den tidigare delen av det första århundradet e.Kr. omnämnde Strabo (8.6.11) Asine som en by (kome) och Pausanias (2.36.4) noterade under det följande århundradet att staden låg i ruiner. Trots detta vittnar ett romerskt bad från 400- och 500-talet e.Kr. om fortsatt aktivitet. Då det byggdes i Lågstaden förstördes tidigare byggnadsrester, inklusive delar av en monumental trappgång som gick upp till stadsporten. Badet var av den typ i vilken rummen ligger på rad. I norr fanns ett omklädningsrum (apodyterium). Därefter följde ett rum med en kallvattenbassäng (frigidarium), ett med en bassäng ljummet vatten (tepidarium), ett mellanliggande rum (Rum I) och slutligen ett rum med en varmvattenbassäng (caldarium). De två sistnämnda rummen var utrustade med ett uppvärmningssystem (hypocaust) och marmorhällar för att ge skapa en lyxig atmosfär. Utöver badet vittnar senantika gravar om livet på platsen. I åtta gravar begravdes de döda med sina huvuden riktade mot väst, vilket tyder på att kristna seder nu hade slagit rot i Asine.

Fig. 6: Det romerska badet, bygd över den tidigare Lågstaden..

Fig. 6: Det romerska badet, bygd över den tidigare Lågstaden.

Bibliografi

Ålin, P. 1968. ‘Unpublished Mycenaean sherds from Asine’, OpAth 8, 87–105.

Asine 1:1 = O. Frödin & A.W. Persson, Asine I:1. Results of the Swedish excavations 1922–1930, Stockholm, 1938.

Asine 2:1 = S. Dietz, Asine II:1. Results of the excavations east of the Acropolis 1970–1974. General stratigraphical analysis and architectural remains (ActaAth-4o, 24:1), Stockholm, 1982.

Asine 2:2 = S. Dietz, Asine II:2. Results of the excavations east of the Acropolis 1970–1974. The Middle Helladic cemetery, the Middle Helladic and Early Mycenaean deposits (ActaAth-4o, 24:2), Stockholm 1980.

Asine 2:3 = B. Santillo Frizell, Asine II:3. Results of the excavations east of the Acropolis. The late and final Mycenaean periods (ActaAth-4o, 24:3), Stockholm, 1986.

Asine 2:4 = B. Wells, Asine II:4. Results of the excavations east of the Acropolis. The Protogeometric period. Part 1, An analysis of the settlement (ActaAth-4o, 24:4:1), Stockholm, 1983.

Asine 2:6 = B. Rafn, Asine II:6. Results of the excavations east of the Acropolis 1970-1974.The post-geometric periods. Part 1, the graves of the early fifth century B.C. (ActaAth-4o, 24:6:1), Stockholm, 1979.

Asine 2:6 = E. Poulsen, Asine II:6. Results of the excavations east of the Acropolis 1970-1974. The post-geometric periods. Part 2, the post-geometric settlement material and tombs of the Hellenistic period, (ActaAth-4o, 24:6:2), Stockholm,1994.

Asine 3:1 = R. Hägg, G. Nordqvisk & B. Wells (eds.), Asine III:1. Supplementary studies on the Swedish excavations 1922–1930, Stockholm, 1996.

Asine  3:2 = A. Ingvarsson-Sundström, Asine III:2. Supplementary studies on the Swedish excavations 1922–1930. Children lost and found. A bioarchaeological study of Middle Helladic children in Asine with a comparison to Lerna  (ActaAth-4o, 45: 2), Stockholm, 2008.

Backe-Forsberg, Y. & C. Risberg 1986. ’Metal-working at Asine. ”New” finds from the 1926 season’, OpAth 16, 123–125,

Backe-Forsberg, Y., C. Risberg & Y. Bassiakos 2000–2001. ‘Metal-working at Asine. Report on the remains of iron production from the Barbouna area and the area east of the Acropolis’, OpAth 25–26, 25–34.

Bohen, B. 1980. ‘A Geometric horse pyxis from Asine’, OpAth 13, 85–89.

Frödin, O. 1925. Utställning av fynd och bilder från Asine (Nationalmusei utställningskataloger, 18), Stockholm.

Frödin, O. & A.W. Persson 1925. ʼRapport préliminaire sur les fouilles dʼAsiné, 1922-1924. Le dévelopement des fouilles dʼAsiné. Observations principales qui y ont été faitesʼ, Årsberättelse. 1924–1925. Bulletin de la sociét´t royale des lettres de Lund 1924–1925, Fasc. 2, 23–93.

Hägg, R. 1965. ‘Geometrische Gräber von Asine’, OpAth 6, 117–138.

Hägg, R. 1980. ‘The house sanctuary at Asine revisited’, in Sanctuaries and cults in the Aegean Bronze Age (ActaAth-4o, 28), eds. R. Hägg & N. Marinatos, Uppsala.

Hägg, R. 1990. ‘Gestempelte Webgewichte aus Asine’, in Akten des XIII.internationalen Kongresses für klassiche Archäologie, Berlin 1988, Mainz, 404.

Hägg, I. & R. Hägg 1973. Excavations in the Barbouna area at Asine, Fasc. 1. General introduction, bibliography, geological background and a report on the field-work in the Levendis sector, 1970–1972 (Boreas. Uppsala Studies in Ancient Mediterranean and Near Eastern Civilizations 4:1), Uppsala.

Hägg, I. & R. Hägg (eds.) 1978. Excavations in the Barbouna area at Asine, Fasc. 2. Finds from the Levendis Sector, 1970–72 (Boreas. Uppsala Studies in Ancient Mediterranean and Near Eastern Civilizations, 4:2), Uppsala.

Hägg, I. & R. Hägg 1975. ‘Discoveries at Asine dating from the Shaft-Grave Period’, AAA 8, 151–160.

Hägg, I. & I. Fossey (eds.) 1980. Excavations in the Barbouna area at Asine, Fasc. 4. The Hellenistic necropolis and later structures on the middle slopes, 1973–77 (Boreas. Uppsala Studies in Ancient Mediterranean and Near Eastern Civilizations, 4:4), Uppsala.

Hägg, R. &G.C. Nordquist 1992. ‘Excavations in the Levendis Sector at Asine, 1989’, OpAth 19, 59–68.

Höghammar, K. 1984. ‘The dating of the Roman bath at Asine in Argolis’, OpAth 15, 79–106.

Ingvarsson-Sundström, A., S. Voutsaki & E. Milka 2013. ‘Diet, health and social differentiation in Middle Helladic Asine: a bioarchaeological view’, in Diet, economy and society in the Ancient Greek world: Towards a better integration of archaeology and science, eds. S. Voutsaki & S.M. Valamoti, Leuven, 149–162.

Kektarios-Peter, Y. 2017. ʼThe last occupation of Asine in Argolisʼ, Opuscula 10, 164–189.

Lindblom, M, G. Nordqvist & H. Mommsen 2018. ‘Two Early Helladic II terracotta rollers from Asine and their glyptic context’, Opuscula 11, 81–96.

Macheridis, S. 2016a. ‘Home, refuse, and reuse during the Early Helladic III to the Middle Helladic I transitional period. A social zooarchaeological study of the Asine bothroi’, Opuscula 9, 71–91.

Macheridis, S. 2016b. ‘The use of multiple correspondence analysis (MCA) in taphonomy: The case of Middle Helladic Asine, Greece’, International Journal of Osteoarchaeology, 27, 477–487.

Macheridis, S. 2017. ‘Symbolic connotations of animals at early Middle Helladic Asine. A comparative study of the animal bones from the settlement and its graves’, Opuscula 10, 128–152.

Macheridis, S. 2018. Waste management, animals and society. A social zooarchaeological study of Bronze Age Asine (Acta Archaeologica Lundensia, 8o, 69), Lund.

Nilsson, M.P. 1927. ’A house sanctuary at Asine’, in The Minoan-Mycenaean religion and its survival in Greek religion (Skrifter utgivna av Kungl. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, 9), Lund.

Nordquist, G.C. 1987a. A Middle Helladic village. Asine in the Argolid (Boreas. Uppsala Studies in Ancient Mediterranean and Near Eastern Civilizations 16), Uppsala.

Nordquist, G.C. 1987b. ‘Asine, terrace III: the excavations of 1926. A preliminary report’, Hydra. Working papers in Middle Bronze Age studies 3, 11-36.

Nordquist, G.C. 1990a. ’A note on EHIII Fine Grey-Burnished pottery from Asine, OpAth 18, 241–243.

Nordquist, G.C. 1990b. ‘Middle Helladic burial rites: some speculations’, in Celebrations of death and divinity in the Bronze Age Argolid (ActaAth-4o, 40), eds. R. Hägg & G.C. Nordquist, Stockholm, 35–41.

Penttinen, A. 1996. ‘Excavations on the Acropolis of Asine in 1990’, OpAth 21, 149–167.

Persson, A.W. 1921. ‘Asiné. Recherches préliminaires en vue de fouilles suedoises’, Årsberättelse. 1920–1921. Bulletin de la sociét´t royale des lettres de Lund 1920–1921, 17–29.

Persson, A.W. 1923. ‘Aperçu provisoire des résultats obtenus au cours des fouilles dʼAsiné faites en 1922’ Årsberättelse. 1922–1923. Bulletin de la sociét´t royale des lettres de Lund 1922–1923, 25–42.

Persson, A.W. 1924. ‘Quelques sceaux et empreintes de sceaux dʼAsiné’, Årsberättelse. 1923–1924. Bulletin de la sociét´t royale des lettres de Lund 1923–1924, 162– 172.

Persson, A.W. 1931a. Asine, de svenska utgrävningarna, Stockholm.

Persson, A.W. 1931b. ’Asine. En återblick på de svenska utgrävningarna’, in Jorden ger. Svenska forskningar och fynd från senare år, Stockholm, 9–40.

Person, A.W. 1932. ’Die Spätmykenische Inschrift aus Asine’, in Corolla archaeologica principi heredetario regni Sueciae Gustavo Adolpho dedicate (ActaAth-4o, 2), Lund 208–215.

Pullen, D.J. 1990. ‘Early Helladic burials at Asine and Early Bronze Age mortuary practices’, in Celebrations of death and divinity in Bronze Age Argolis (ActaAth-4o, 40), eds. R. Hägg & C.G. Nordquist, Stockholm, 9–12.

Santillo Frizell, B. 1980. An early Mycenaean settlement at Asine: the late Helladic II B-III A : 1 pottery, (PhD thesis, Göteborgs universitet).

Sjöberg, B. 1997. ‘Two possible Late Helladic kilns at Asine: a research note’, in Trade and production in premonetary Greece: Production and the craftsman. Proceedings of the 4th and 5th international workshops, Athens 1994 and 1995 (SIMA-PB 143), eds. C. Gillis, C. Risberg & B. Sjöberg, Jönsered, 89–100.

Sjöberg, S. 2003. ‘Settlement activity at Late Helladic Asine in the Argolid’, OpAth 28, 185–201.

Sjöberg, B. 2004. Asine and the Argolid in the Late Helladic III period. A socio-economic study (BAR 1125), Oxford.

Styrenius, C.G. 1975. ‘Some notes on the new excavations at Asine’, OpAth 11, 177–183.

Styrenius, C.G. & A. Vidén 1971. ‘New excavations at Asine’, AAA 4, 147–148.

Styrenius, C.-G. 1998. Asine. En svensk utgrävningsplats i Grekland (Medelhavsmuseet, Skrifter, 22; SIMA-PB, 151), Stockholm.

Voutsaki S. 2010. ‘The domestic economy in Middle Helladic Asine’, in Mesohelladika: the Greek mainland in the Middle Bronze Age. Proceedings of the international conference held in Athens, March 8–12, 2006 (BCH Suppl. 52), Athens, 765–779.

Voutsaki, S., S. Dietz & A.J. Nijboer 2009. ‘Radiocarbon analysis and the history of the East Cemetery, Asine’, OpAth2, 31–56.

Voutsaki, S., A. Ingvarsson-Sundström & S. Dietz 2011. ‘Tumuli and social status: A re-examination of the Asine tumulus’, in Ancestral landscapes: Burial mounds in the Copper and Bronze Ages, eds. E. Borgna & S. Müller Celka, Lyon, 445-461.

Wells, B. 1982. ‘Stamped amphora handles from Asine’ OpAth 14, 119–128.

Wells, B. 1987–1988. ‘Apollo at Asine’, Πελοποννησιακά 13, 349–352.

Wells, B. 1988a. ‘Early Greek building sacrifices’, in Early Greek cult practice. Proceedings of the Fifth International Symposium at the Swedish Institute at Athens, 26–29 June, 1986 (ActaAth–4o, 38), eds. R. Hägg, N. Marinatos & G.C. Nordquist, Stockholm, 259–266.

Wells, B. 1988a. ‘Apollo at Asine’, In Praktika tritou diethnous synedriou Peloponnesiakon spoudon (Kalamata, 8--15 septemvriou, 1985), Athens, 349–352.

Wells, B. 1990. ‘The Asine sima’, Hesperia, 59, 157–161.

Wells, B. 1992. ‘The walls of Asine’, OpAth 19, 135–142.

Wells, B. (ed.) 2002a. New research on old material from Asine and Berbati in celebration of the fiftieth anniversary of the Swedish Institute at Athens (ActAth 8o, 17), Stockholm.

Wells, Β. 2002b. ‘Evidence for a cult at the acropolis of Asine from the Late Geometric through Archaic and Classical times’, in New research on old material from Asine and Berbati in celebration of the fiftieth anniversary of the Swedish Institute at Athens (ActAth 8o, 17), ed. B. Wells, Stockholm, 95–131.

Westermark, U. 1980. ‘Coins from the Swedish excavations at Asine in Argolis’, OpAth 13, 247–254.

Weiberg, E. 2010. ʼPictures and people. Seals, figurines and Peloponnesian imageryʼ, Opuscula 3, 185–218.

Zangger, E. 1994. ‘The island of Asine: A palaeogeographic reconstruction’, OpAth 20, 221–239.

Zehbe, I. 1988. ‘Ein “megarischer” Reliefbecher von Asine’, OpAth 17, 217–224.

Fig. 1: Karta över Asine och dess omgivning (Basemap: Google maps satellitbild).


Utskriven: 2021-09-22
Från sidan: Svenska institutet i Athen
https://www.sia.gr/sv/sx_PrintPage.php?tid=393