Vlochos, Thessalien (2015–pågående)

Grekiskt-svenskt fältarbete i västra Thessalien

2020-10-29


Det arkeologiska området i Vlochos är beläget tre kilometer norr om staden Palamas i västra Thessalien och omfattar den stora kullen Strongilouvouni och dess direkta omgivning. Ett arkeologiskt fältprogram (The Vlochos Archaeological Project) genomfördes här år 2016–2018 som ett samarbete mellan Karditsas antikvitetsephorat och det Svenska institutet i Athen, med syfte att kartlägga det omfattande antika materialet från olika perioder som hittats på platsen. Före det grekiskt-svenska programmet, som innefattar geofysiska undersökningar, dokumentation med högprecis GPS samt omfattande flygfotografering, hade endast ett begränsade räddningsutgrävningar genomförts här.

Kullen Strongilouvouni i Vlochos.

Fig. 2: Kullen Strongilouvouni i Vlochos.

Projektets resultat indikerar att platsen innehåller rester från fyra huvudsakliga och separata byggnadsprogram över omkring 1200 år. På kullens topp har omfattande rester av stora befästningar, möjligen hörande till den senarkaiska perioden, hittats med murar som ännu är mer än två meter höga. Två slingrande monumentalvägar leder upp till denna befästa plats från det omgivande slättlandet nedanför kullen.

Vägen som slingrar sig från slättlandet upp mot kullens top.

Fig. 3: Vägen som slingrar sig från slättlandet upp mot kullens top.

Dessa befästningar förstördes delvis under 300-talet f.Kr. då en ansenlig klassisk-hellenistisk stad grundades på slättlandet omedelbart till söder om kullen. De arkeologiska lämningarna här har alla täckts av erosionsmassor från kullen och av sediment från den närliggande floden Enipeus, men kan i detalj urskiljas i resultaten från de geofysiska undersökningarna. Ibland de begravda resterna finns tydliga indikationer av gator, torg och hus såväl som stadsmuren och mer än 20 torn. Stadsmuren är också välbevarad ovan jord kring stadens akropol på toppen av kullen och måste ha varit en imponerande syn. Staden under denna period, vars namn ännu är okänt, övergavs någon gång under 100-talet f.Kr., möjligen till följd av det förödande andra makedoniska kriget som hårt drabbade regionen.

Fortifications of the Classical-Hellenistic akropolis.

Fig. 4: Fortifications of the Classical-Hellenistic akropolis.

De geofysiska undersökningarna gav betydande evidens för en tredje urban bosättning i slättlandet nedanför kullen och magnometriska undersökningar gav indikationer på vad som förefaller vara en senromersk stadsplan. Denna bosättning var mycket mindre än sin klassisk-hellenistiska föregångare och beskyddades av en kraftigt befäst ringmur. Exakt när denna stad grundades och sedermera övergavs är för närvarande okänt, då få rester är synliga i jorden.

Den fjärde och sista bosättningsfasen i Strongilouvouni består av resterna av vad som möjligen var en befäst by från bysantinsk tid på kullens södra sluttningar. De flesta av husen och de övriga byggnaderna har förstörts till följd av den starka erosionen, men stora delar av den klassisk-hellenistiska stadsmuren reparerades under denna tid och är fortfarande närmare tre meter hög på dessa sluttningar.

Den klassisk-hellenistiska muren som reparerades under bysantinsk tid.

Fig. 5: Den klassisk-hellenistiska muren som reparerades under bysantinsk tid.

Någon gång under tidig medeltid övergavs platsen på nytt och inget antyder att den bosattes på nytt. Idag finns ingen bebyggelse på platsen, förutom två små kapell och några fårhagar.

De samlade resultaten från The Vlochos Archaelogical Project är publicerades i Opuscula, årsskriften för de svenska instituten i Athen och Rom, 2020. Institutet kommer att fortsätta sitt samarbete med Karditsas antikvitetsephorat på denna fascinerande plats och en ansökan om fortsatta utgrävningar har skickats in till grekiska kulturministerium.

Bibliografi

Vaïopoulou, M., H. Whittaker, R. Rönnlund, F. Tsiouka, J. Klange, D. Pitman, R. Potter, L. Shaw, J. Hagan, E. Siljedahl, M. Forssén, S. Chandrasekaran, S.  Dandou, V. Forsblom Ljungdahl, A. Pavilionytė, H. Scott-Pratt, E. Schager & H. Manley (submitted). ‘The Vlochos Archaeological Project: Report on the 2016–2018 seasons of Greek-Swedish archaeological work at Vlochos, Thessaly’, Opuscula 13.

Vaïopoulou, M. et al. (forthcoming). ’The Vlochos Archaeological Project 2016–2017: the first two years of Greek-Swedish collaboration at Vlochos, Karditsa Prefecture’, in Αρχαιολογικό Έργο Θεσσαλίας και Στερεάς Ελλάδας 6, ed. M. Mazarakis-Ainian.

Vaïopoulou, M. et al. (forthcoming). ‘Βλοχός’, ADelt 69 Chron.

Parikh, T. 2019. ‘Newsround’, AR 65, 35–36.

Efa 2017. ‘Vlochos 2017 (Record 6788)’, Archaeology in Greece Online.

 

Fig. 1: Karta över utgrävningsområdet i Vlachos (Basemap: Google maps satellitbild).


Utskriven: 2024-04-23
Från sidan: Svenska institutet i Athen
https://www.sia.gr/sv/sx_PrintPage.php?tid=387&export=html