en el sv

Midea, Argolis (1939, 1963, 1983–2009)

Publiserad: 26/11/2020

<p>Fig. 1: Karta över utgrävningsområdet i Midea (Basemap: Google maps staellitbild).</p>

Fig. 1: Karta över utgrävningsområdet i Midea (Basemap: Google maps staellitbild).

Akropolen på Midea och dess viktiga bronsåldersbefästning är belägna på en 270 meter hög konisk kulle i Argolis, 1,5 kilometer från den samtida begravningsplatsen i Dendra och omkring halvvägs mellan Tiryns och Mykene. Från toppen av kullen har man en imponerande utsikt över Argiviska slätten samt dess vik mot söder och väster. I norr och öst präglas landskapet av de höga bergen inåt landet. Denna utsikt, som gör det möjligt att övervaka slätten och dess närområde, bidrog möjligen till platsens betydelse under bronsåldern.

Fig. 2: Utsikten från Midea över bergen inåt land.

Fig. 2: Utsikten från Midea över bergen inåt land.

Utgrävningarnas historia

Redan resenärer under 1800-talet, såsom Leake, Gell och Curtius, uppmärksammade Mideas massiva murar, ännu synliga från slättlandet nedanför kullen. Platsen identifierades med hjälp av Pausanias (2.25.9) och Strabon (8.6.11). De första undersökningarna på plats genomfördes år 1907 då tyska arkeologer öppnade små testschakt, vilka dock inte frilade några byggnader. År 1939, efter arbetet i det näraliggande Dendra, drog den svenske forskaren Axel W. Persson slutsatsen att Midea utgjorde ett befäst citadell från mykensk tid och undersökte murarnas linjer, rensade den Östra portens omgivning samt öppnade flera testschakt i den Lägre Akropolen på toppen. Efter kriget återupptog Paul Åström och hans grekiske kollega Nikolaos Verdelis arbetet på platsen 1963 och grävde ut ett litet område i närheten av den Östra porten. År 1983 påbörjades systematiska utforskningar av Midea genom ett grekiskt-svenskt utgrävningsprojekt under ledning av eforen Katie Demakopolou och Paul Åström. Arbetet fokuserade på området inom citadellets mur och i synnerhet på områdena kring de två portarna. Överhuvudtaget har vi avsevärt bättre kunskap om den Lägre Akropolen än om den Övre, där omfattande erosion avlägsnat de flesta kvarlevorna. Sedan år 2000 har den svenska delen av projektet letts av Ann-Louise Schallin.

Platsen och de arkeologiska kvarlevorna

Det äldsta materialet på Midea består av keramik från den mellersta delen och slutet av neolitikum (5800–3100 f.Kr.). Hela bronsåldern är representerad i fyndmaterialet och de mest anmärkningsvärda fynden härrör från slutet av denna period. Under denna tid var byggnaderna på Midea dekorerade med målade fresker, något som kunnat beläggas genom otaliga fragment. Detta tyder på att samhället här var välbärgat.

Under den tidighelladiska perioden (3100–2000 f.Kr.) var endast den Övre Akropolen bebodd. I och med arbetet på toppen har man kunnat frilägga två terrassmurar, den ena i nordöst och den andra i nordväst. Vid den senare hittades keramik från sen- och slut-neolitikum såväl som gravar och andra strukturer, inklusive rester av ett försvarssystem, från tidig- och medel-helladisk tid (omkring 3100–1600 f.Kr.). Under medelhelladisk tid (2000–1600 f.Kr.) växte bosättningen och kom att omfatta en större del av platsen. Utöver dessa tidiga kvarlevor trodde Persson även att ett megaron funnits på toppen. Under fältkampanjen av år 1939 dokumenterade han skåror i berggrunden och utarbetade utifrån dessa en preliminär plan över ett så kallat palats. Hans observationer är idag svåra att verifiera till följd av eroderingen av berggrunden och den täta växtligheten som nu täcker platån.

Under den sena bronsåldern pågick omfattande byggnadsverksamhet på Midea. Omkring år 1200 f.Kr. lät man uppföra en imponerande befästningsmur som omslöt dess norra, västra och södra sidor, medan dess östra sida beskyddades av en brant klippa. Befästningsmuren mätte 450 meter på längden, 5–7 meter på bredden och 7 meter på höjden. Totalt sett omfattade området en area på 2,4 hektar. Två portar (benämnda Östra och Västra porten) gav tillgång till citadellet. Därtill var en utfallsport belägen i närheten av platsens västra sida.

Fig. 3: Befästningsverken på Midea.

Fig. 3: Befästningsverken på Midea.

Både Östra och Västra porten var monumentala byggnader. Den förra utgjorde den huvudsakliga ingången till Akropolen och nåddes genom en cyklopisk ramp. Västra porten konstruerades genom en befästningsmur i väster och var inhuggen i Akropolklippan i öster. Den breda ingången var försedd med ett vaktrum, beläget inuti muren, såväl som med en massiv bastion som skyddade dess utsida. Den avsevärt mindre utfallsporten bestod av en tunt övertäckt passage som gick aningen snett igenom den här 5,7 meter tjocka muren. Någon gång kom denna utgång att blockeras och murens utsida reparerades med hjälp av en annan murteknik än tidigare.

Fig. 4: Västra porten sedd från insidan av citadellet.

Fig. 4: Västra porten sedd från insidan av citadellet.

Rester av olika byggnader har hittats innanför murarna. Omedelbart till öster om Östra porten hittades ett antal källarrum anslutna till murens innersida. Det stora antalet kärl som hittades här tyder på att dessa rum användes som förråd. Därtill frilade man under utgrävningarna fragment av keramik tillhörande typen decorated fine-ware pottery, smycken, inläggningar i elfenben, verktyg och rester av diverse råvaror. Detta tyder på att källarrummen hade tillhörande övervåningar, där verkstäder var belägna.

Därtill hittades ett liknande komplex med 14 rum uppdelade i två flyglar vid den Västra porten. Här hittades bland annat statyetter i terrakotta, sigillstenar, smycken och halvädelstenar. Det viktigaste fyndet utgjordes av en så kallade nodule (en lerklump som täcker den knut som förseglade ett kärl) med ordet för vete i linear B, något som vittnar om att dessa utrymmen användes för att lagra säd. Ett förvaringskärl hittades även med texten wi-na-jo, ett kretensiskt namn belagt i såväl Knossos som i Armenoi, något som tyder på att Midea var en del i ett långväga handelsnätverk under slutet av bronsåldern.

Fig. 5: Förrådsrum i närheten av Västra porten.

Fig. 5: Förrådsrum i närheten av Västra porten.

Den viktigaste byggnaden inom befästningsverken var emellertid dess megaron. Byggnaden kan dateras till LH IIIB (den senare delen av 1200-talet f.Kr.) och överensstämmer med den gängse typen, med en stor eldstad omgiven av fyra kolonner. Fynd såsom svärdsknappar i ädelmetall, kultkärl och ett halsband i fajans speglar byggnadens status. Ett av de viktigaste fynden var  ytterligare en så kallad nodule med ett sigillintryck föreställande ett lejon i färd med att angripa ett nötkreatur och en text angående de bidrag som skulle utbetalas av en man vid namn Aisonios till palatsets megaron. Det är också intressant att sigillet dateras till LH IIIA (1390–1300 f.Kr.), medan lerklumpen hittades i en kontext från LH IIIB2 (det sena 1200-talet f.Kr.). Det är således möjligt att sigillet var ett arvegods och användes under en längre period. Omkring år 1200 f.Kr. förstördes detta megaron tillsammans med resten av bosättningen. Denna kom senare under den tidiga delen av LH IIIC (det tidiga 1100-talet f.Kr.) att ersättas med en mindre bosättning, vilket speglar utvecklingen i det närbelägna Tiryns.

Fig. 6: Mideas megaron.

Fig. 6: Mideas megaron.

Utöver bebyggelsen i citadellen fanns det troligen också en lågstad. Även om den ej säkert kunnat identifieras, tyder en större terrassmur och övriga byggnadsrester på att denna låg mot nordväst.

Vid slutet på bronsåldern och kort efter uppförandet av de massiva murarna (omkring år 1200 f.Kr.) förstördes Midea. Förstörelselagret är märkbart genom sin askuppblandade gråa jord, med rester av kol och bränt organiskt material. Orsaken till förstörelsen är okänd, men de skeva och lutande murarna tillsammans med mänskliga kvarlevor som krossats under stenras tyder på att den var resultaten av en jordbävning tätt följd av en eldsvåda. Vissa forskare har likväl kopplat Mideas förstörelse till en fientlig invasion.

Efter bronsåldern kan endast begränsad mänsklig aktivitet utrönas på Midea. En enstaka keramikskärva och en bronsdisk från den geometriska perioden har hittats. Vissa fynd från den arkaiska perioden tyder på mänsklig aktivitet under denna tid, men ingen bosättning har ännu kunnat lokaliseras. Ett fragment av arkitektonisk terrakotta kan möjligen tyda på att en helgedom eller en bosättning var belägen i närheten av citadellet under denna tid. Enligt Pausanias (8.27.1) tvingades hela den befolkning som levde kvar på Midea att flytta till Argos, antagligen i början av 400-talet f.Kr. Under det första århundradet e.Kr. skrev Strabon (8.6.11) att Midea var övergivet. Detta är signifikant eftersom som han ofta nämner kvarvarande byar på andra förhistoriska platser. Likaså skrev Pausanias (2.25.9) under mitten av 100-talet e.Kr. att inget annat än grundmurar återstod av Midea.

Detta avbrott i bosättningsaktivitet upphörde omkring år 500 e.Kr. då den Lägre Akropolen återkoloniserades. Två senare romerska byggnader, sannolikt hus, har hittats i samma område som platsens megaron från den sena bronsåldern. Det är möjligt att denna nya bosättning orsakades av de slaviska invasionerna som ödelade området under denna tid. Exempelvis förstördes det närbelägna Nemea under i samband med dessa. Ibland fynden från denna tid, såsom keramik och senromerska mynt, hittades tre skelett inom denna mindre bosättning. Ett av dessa hittades under golvet på en byggnad, vilket tyder på att individens död inte var kopplad till övergivandet av platsen (som kom att inträffa under 500-talet e.Kr.). Samma område bosattes på nytt på 1200-talet e.Kr., då de senromerska byggnaderna återanvändes och utökades, och bosättningen fortlevde under en eller två generationer. Under denna tid bestod befolkningen sannolikt av småskaliga jordbrukare. Ett flertal djupa gropar vittnar om befolkningens ansträngningar att röja marken i den Lägre Akropolen under denna tid. Möjligen grävdes dessa för att förbereda området för jordbruk eller som ett fösta steg i att uppföra ett så kallat kastro, som dock aldrig kom att byggas.

Bibliografi

Åström, P. 1964. ‘Excavations in the Citadel of Midea 1963’, ArchDelt 19, 134.

Åström, P. 2009. ‘Foundation trenches for the Citadel wall of Midea’, in Δώρον: τιμητικός τομός για τον καθηγητή Σπύρο Ιακωβίδη (Σειρά Μονογραφιών, 6), ed. Δ. Δανιηλίδου, Αθήνα, 67– 71.

Åström, P. & K. Demakopoulou 1986. ‘New Excavations in the Citadel of Midea, 1983–1984’, OpAth 16, 19–25.

Åström, P., K. Demakopoulou, N. Divari-Valakou & G. Walberg 1990. ‘Excavations in Midea 1987’, OpAth 18, 9–22.

Demakopoulou, K. 1998. ‘Stone vases from Midea’, in The Aegean and the Orient in the second millennium: proceedings of the 50th Anniversary Symposium, Cincinnati, 18–20 April 1997. Aegaeum 18, eds. H.E. Cline & D. Harris-Cline, Liège, 221–227.

Demakopoulou, K. 1999. ‘A Mycenaean terracotta figure from Midea in the Argolid’, in Meletemata: studies in Aegean archaeology presented to Malcolm H. Wiener as he enters his 65th year. Vol. I., eds. P.P. Betancourt, V. Karageorghis, R. Laffineur & W.-D. Niemeier, Liège, 197–205.

Demakopoulou, K. 2003. ‘The pottery from the destruction layers at Midea: Late Helladic IIIB2 Late or Transitional Late Helladic IIIB2/Late Helladic IIIC Early? LH III C chronology and synchronisms’, in Proceedings of the International Workshop Held at the Austrian Academy of Sciences at Vienna May 7th and 8th, 2001, eds. S. Deger-Jalkotzy & M. Zavadil, Wien, 77–92.

Demakopoulou, K. 2006. ‘Mycenaean pictorial pottery from Midea’, in Pictorial pursuits: figurative painting on Mycenaean and Geometric pottery. Papers from two seminars at the Swedish Insititute at Athens in 1999 and 2001  (ActaAth 4˚, 53), eds. E. Rystedt & B. Wells, Stockholm, 31–43.

Demakopoulou, K. 2007. ‘The role of Midea in the network of Mycenaean citadels in the Argolid’, in Keimelion: Elitenbildung und Elitärer Konsum von der Mykenischen Palastzeit bis zur Homerischen Epoche. The Formation of Elites and Elitist Lifestyles from Mycenaean Palatial Times to the Homeric Period. Akten des internationalen Kongresses vom 3. bis 5. Februar 2005 in Salzburg (Veröffentlichungen der Mykenischen Kommission, 27; Österreichische Akademie der Wissenschaften Philosophisch-Historische Klasse Denkschriften, 350), eds. E. Alram-Stern & G. Nightingale, Wien, 65–80.

Demakopoulou, K. 2015. ‘The Mycenaean Acropolis of Midea: new discoveries and new interpretations’, in Mycenaeans up to date: the archaeology of the north-eastern Peloponnese - current concepts and new directions (ActaAth 4°, 56), eds. A.-L. Schallin & I. Tournavitou, Stockholm, 185–196.

Demakopoulou, K. & N. Divari-Valakou 1993. ‘A Linear B inscribed stirrup jar from Midea (MI Z 2)’, Minos 27–28, 303–305.

Demakopoulou, K. & N. Divari-Valakou 1997. ’New finds with Linear B inscriptions from Midea’, Minos 29–30 (1994–1995), 323–328.

Demakopoulou, K. & N. Divari-Valakou 1999. ‘The fortifications of the Mycenaean Acropolis of Midea’, in POLEMOS: le contexte guerrier en Égée á lʼâge du Bronze. Actes de la 7e Rencontre égéenne internationale Université de Liège, 14-17 avril 1998. Aegaeum: Annales dʼarchéologie égéenne de lʼUniversité de Liège et UT-PASP 19, ed. Robert Laffineur, Liège, 205–215.

Demakopoulou, K. & N. Divari-Valakou 2000. ‘Evidence for cult practice at Midea: figures, figurines and ritual objects’, JPR 14, 18–19.

Demakopoulou, K. & N. Divari-Valakou 2001. ‘Evidence for cult practice at Midea: figures, figurines and ritual objects’, in Potnia: deities and religion in the Aegean Bronze Age. Proceedings of the 8th International Aegean Conference / 8e Rencontre égéenne internationale. Göteborg, Göteborg University, 12-15 April 2000, eds. R. Laffineur & R. Hägg, Liège, 181–190.

Demakopoulou, K. & N. Divari-Valakou 2009. ‘Mycenaean figures and figurines from Midea’ in Encounters with Mycenaean figures and figurines: Papers presented at a seminar at the Swedish Institute at Athens, 27-29 April 2001 (ActaAth 8º, 20), ed. A.-L. Schallin, Stockholm, 37–53.

Demakopoulou, K. & N. Divari-Valakou 2010. ‘The Middle Helladic settlement on the Acropolis of Midea’, in Mesohelladika. Μεσοελλαδικά: La Grèce continentale au Bronze Moyen. Η ηπειρωτική Ελλάδα στη Μέση εποχή του Χαλκού. The Greek Mainland in the Middle Bronze Age. Actes du colloque international organisé par lʼÉcole française dʼAthènes, en collaboration avec lʼAmerican School of Classical Studies at Athens et le Netherlands Institute in Athens, Athènes, 8-12 mars 2006 (BCH Suppl., 52), eds. A. Philippa-Touchais, , G. Touchais, S. Voutsaki & J. Wright, Athènes, 31–44.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, P. Åström & G. Walberg 1997. ‘Excavations in Midea 1994’, OpAth 21, 13–32.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, P. Åström & G.Walberg 1997–1998. ‘Excavations in Midea 1995–1996’, OpAth 22–23, 57–90.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, P. Åström & G. Walberg 2000–2001. ‘Work in Midea 1997–1999: excavation, conservation, restoration’, OpAth 25–26, 35–52.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, M. Lowe Fri, M. Miller, M. Nilsson & A.-L. Schallin 2010. ‘Excavations in Midea 2008–2009, OpAthRom 3, 7–32.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, J. Maran, H. Mommsen, S. Prillwitz & G. Walberg 2017. ‘Clay paste characterization and provenance determination of Middle and Late Helladic vessels from Midea’, Opuscula 10, 7–49.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, M. Nilsson & A.-L. Schallin 2006–2007. ‘Excavations in Midea 2005’, OpAth 31–32, 7–29.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, M. Nilsson & A.-L. Schallin 2008. ‘Excavations in Midea 2006’, OpAthRom 1, 7–30.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, M. Nilsson & A.-L. Schallin 2009. ‘Excavations in Midea 2007’, OpAthRom 2, 7-30.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou & A.-L. Schallin 2003. ‘Excavations in Midea 2002’, OpAth 28, 7–28.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, A.-L. Schallin, G. Ekroth, A. Lindblom, M. Nilsson, & L. Sjögren 2002. ‘Excavations in Midea 2000 and 2001’, OpAth 27, 27–58, 38–39.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, A.-L. Schallin, L. Sjögren & M. Nilsson 2005. ‘Excavations in Midea 2004’, OpAth 30, 7–34. 

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou, A.-L. Schallin, E. Weiberg, L. Sjögren & M. Nilsson 2004. ‘Excavations in Midea 2003’, OpAth 29, 9–27.

Demakopoulou, K., N. Divari-Valakou & G. Walberg 1994. ‘Excavations and restoration work in Midea 1990–1992’, OpAth 20, 19–41.

Demakopoulou, K., I. Fappas, E. Andersson Strand, M.-L. Nosch & J. Cutler 2015. ‘Textile tools from Midea, mainland Greece’, in Tools, textiles and contexts: investigating textile production in the Aegean and Eastern Mediterranean Bronze Age (Ancient Textiles Series, 21), eds. E. Andersson Strand & M.-L. Nosch, Oxford & Philadelphia, 247–252.

Kosmetatou, E. 1997. ‘Midea in the Post-Bronze-Age period: a preliminary report’, OpAth 21, 115–123.

Margaritis, E., K. Demakopoulou & A.-L. Schallin 2014. ‘The archaeobotanical samples from Midea: agricultural choices in the Mycenaean Argolid’, in Physis: lʼenvironnement naturel et la relation homme-milieu dans le monde égéen protohistorique. Actes de la 14e Rencontre égéenne internationale, Paris, Institut National dʼHistoire de lʼArt (INHA), 11-14 décembre 2012 (Aegaeum, 37), eds. G. Touchais, R. Laffineur & F. Rougemont, Leuven & Liege, 271–277.

McMullen Fisher, S. & L.K. Giering 1994. ‘A pictorial stirrup jar from the Mycenaean Citadel of Midea’, JPR 8, 8–20.

Persson, A.W. 1942. New tombs at Dendra near Midea (Skrifter utgivna av Kungl. Humanisktiska Vetenskapssamfundet i Lund, 34), Lund.

Sabatini, S. 2016. ‘Textile tools from the East Gate at Mycenaean Midea, Argolis, Greece’. OpAthRom 9, 217–247.

Schallin, A.-L. 2012. ‘Mycenaean jewellery and adornment at Midea’, in Kosmos: jewellery, adornment and textiles in the Aegean Bronze Age. Proceedings of the 13th International Aegean Conference/13e Rencontre égéenne internationale, University of Copenhagen, Danish National Research Foundationʼs Centre for Textile Research, 21–26 April 2010 (Aegaeum, 33), M.-L. Nosch & R. Laffineur, Leuven & Liege, 509–513.

Schallin, A.-L. 2016. ‘Identities and ‘precious’ commodities at Midea and Dendra in the Mycenaean Argolid’, in Local and global perspectives on mobility in the Eastern Mediterranean (Papers and Monographs from the Norwegian Institute at Athens, 5), ed. O.C. Aslaksen, Athens, 159–190.

Walberg, G. 1992. ‘A Linear B Inscription from Midea’, Kadmos 31, 93.

Walberg, G. 1998. Excavations on the Acropolis of Midea: results of the Greek-Swedish excavations under the direction of Katie Demakopoulou and Paul Åström. Volume I. The excavations on the Lower Terraces 1985–1991(ActaAth 49:1), Stockholm.

Walberg, G. 2007. Midea: The Megaron Complex and Shrine Area. Excavations on the Lower Terraces 1994–1997 (Prehistoric Monographs, 20), Philadelphia.

Walberg, G. & D.S. Reese 2008. ‘Feasting at Midea’, in Dais: the Aegean feast. Proceedings of the 12th International Aegean Conference / 12e Rencontre égéenne internationale, University of Melbourne, Centre for Classics and Archaeology, 25-29 March 2008 (Aegaeum, 29), eds. L.A. Hitchcock, R. Laffineur & J. Crowley, Liège & Austin, 239–245.

Arkeologiska forskringsprojekt

Senaste per kategori

Institutets nyheter

Forskning

Utbildning

Kultur

Publikationer

Alternativa Arkiv

Arkeologiska forskringsprojekt

Skribenter

Kalender

We use cookies. By browsing our site you agree to our use of cookies.

Accept cookies Find out more