en el sv

Att ansöka om tillstånd för museistudium i Grekland

Publiserad: 13/01/2021

Arbete som svenska arkeologer önskar utföra i grekiska museisamlingar och -förråd skall handläggas av Svenska institutet i Athen. Sådana ansökningar kan lämnas in löpande under året, men måste vara Institutet tillhanda i mycket god tid, absolut senast två månader före den tidsperiod, då arbetet är tänkt att utföras.

Institutet skickar ansökan vidare till den instans som beviljar tillstånd (det grekiska kulturministeriet, museer eller länsantikvariska myndigheter), på grekiska. Institutet hjälper till med översättning vid behov.

Ansökan skall innehålla:

  1. Uppgift om var det/de föremål som skall studeras bevaras (museum eller förråd, till exempel).
  2. Noggrann beskrivning av det/de föremål som skall studeras (i förekommande fall med inventarienummer) samt om det redan är publicerat eller ej.
  3. Uppgift om i vilket sammanhang objektet skall studeras (för doktorsavhandling, för en artikel, i jämförande syfte).
  4. Uppgift om var studien skall publiceras och om publikationen har kommersiellt syfte eller ej.
  5. Uppgift om huruvida föremålet/-n skall ritas av, scannas, fotograferas eller dylikt.
  6. Uppgift om tidsperiod för studien.

Till ansökan skall sökande bifoga ett aktuellt, kortfattat CV (på engelska).

Bifogade filer:

Att ansöka om tillstånd för museistudium i Grekland

Att ansöka om tillstånd för arkeologiskt fältarbete i Grekland

Publiserad: 13/01/2021

Det Svenska institutet i Athen kan bedriva upp till sex fältprojekt varje år, upp till tre samarbeten med de grekiska arkeologiska myndigheterna och tre självständiga studier. Tillstånd till fältarbete beviljas av det grekiska Kultur- och idrottsministeriet.

Svenska forskare som önskar initiera fältarbete i Grekland skall kontakta SIAs direktör samt läsa den information som finns tillgänglig nedan.

Bifogade filer:

Att ansöka om tillstånd för arkeologiskt fältarbete i Grekland.

Policydokument angående hantering av overhead vid Svenska institutet i Athen.

Arkeologiska projekt

Publiserad: 02/11/2020

<p>Karta över de fältarbeten som utförts av Svenska institutet i Athen.</p>

Karta över de fältarbeten som utförts av Svenska institutet i Athen.

Det första svenska arkeologiska fältarbetet i Grekland skedde 1894 då Sam Wide och Lennart Kjellberg genomförde utgrävningar i Poseidonhelgedomen på ön Kalaureia (idag känd som Poros). Sedan dess har svenska arkeologer utforskat total 13 platser. De flesta av dessa ligger på Peloponnesos, men undersökningar har också genomförts på Kreta, i centrala Grekland och i Thrakien. För nuvarande har tre projekt aktivt fältarbete (Kalaureia, Vlochos och Hermione) medan material från de flesta tidigare utgrävningarna fortfarande studeras.

Pågående arkeologiska fältarbeten

Under publicering

Tidigare

Vlochos, Thessalien (2015–pågående)

Grekiskt-svenskt fältarbete i västra Thessalien

Publiserad: 29/10/2020

<p>Fig. 1: Karta över utgrävningsområdet i Vlachos (Basemap: Google maps satellitbild).</p>

Fig. 1: Karta över utgrävningsområdet i Vlachos (Basemap: Google maps satellitbild).

Det arkeologiska området i Vlochos är beläget tre kilometer norr om staden Palamas i västra Thessalien och omfattar den stora kullen Strongilouvouni och dess direkta omgivning. Ett arkeologiskt fältprogram (The Vlochos Archaeological Project) genomfördes här år 2016–2018 som ett samarbete mellan Karditsas antikvitetsephorat och det Svenska institutet i Athen, med syfte att kartlägga det omfattande antika materialet från olika perioder som hittats på platsen. Före det grekiskt-svenska programmet, som innefattar geofysiska undersökningar, dokumentation med högprecis GPS samt omfattande flygfotografering, hade endast ett begränsade räddningsutgrävningar genomförts här.

Kalaureia, Poros (1894 and 1997– pågående)

Publiserad: 27/10/2020

<p>Fig. 1: Karta över utgrävningen i Kalaureia (Basemap: Google kartor satellitbild).</p>

Fig. 1: Karta över utgrävningen i Kalaureia (Basemap: Google kartor satellitbild).

Poseidons helgedom i Kalaureia är belägen på ön Poros i den Saroniska bukten, ca. sex kilometer från staden Poros. Helgedomen ligger på en platå mellan kullarna Aghios Elias och Vigla och blickar ut över landskapet från en höjd på omkring 200 meter över havet. Norr om helgedomen syns Methana-halvön samt öarna Angistri och Aigina, och vid klart väder kan man se Pireus och Attikas kust i fjärran. Mot syd kan besökaren få syn på havet med Peloponessos branta kustlinje som bakgrund.

The Athens Greek Religion Seminar

Program, våren 2021

Publiserad: 23/12/2020

Välkomna till institutets seminarier om grekisk religion, Athens Greek Religion Seminars, för våren 2021.

Samtliga seminarier börjar kl. 17 (Grekisk tid) och sker via Zoom.

Asea, Arkadien (1936–1938, 1994–1996, 1997, 2000–2012)

Publiserad: 12/11/2020

<p>Fig. 1: Karta över utgrävningarna i Asea med de senklassiska och hellenistiska befästningarnas utsträckning markerad i rött (Basemap: Google maps satellitbild).</p>

Fig. 1: Karta över utgrävningarna i Asea med de senklassiska och hellenistiska befästningarnas utsträckning markerad i rött (Basemap: Google maps satellitbild).

Aseadalen är belägen mellan den antika staden Tegea och Megalopolis i centrala Peloponessos. Själva staden Asea, en självständig stadsstat mellan 500- och 300-talet f-Kr., var belägen på och runtom den iögonfallande Paleokastrokullen i mitten av dalen. Dalens läge är betydelsefullt då den tjänade som den huvudsakliga genomfarten mellan Korinth och Argolis i öst samt Olympia i väst under förhistorisk och antik tid. Då orten är sparsamt omnämnd i den antika litteraturen bygger vår kunskap om Asea huvudsakligen på arkeologiska fynd.

Asine, Argolis (1922, 1924, 1926, 1930, 1970–1974, 1976–1978, 1985, 1989–1990)

Publiserad: 12/11/2020

<p>Fig. 1: Karta över Asine och dess omgivning (Basemap: Google maps satellitbild).</p>

Fig. 1: Karta över Asine och dess omgivning (Basemap: Google maps satellitbild).

Asine är beläget omkring åtta kilometer sydväst om den moderna staden Nauplio. De antika kvarlevorna här är utspridda på toppen och sluttningarna kring stadens akropol, som med en längd på 330 meter och en höjd på 50 meter sträcker sig ut över Argolisbukten. På båda sidor av akropolen ligger stränder, av vilka den västra utgör en utmärkt hamn. Mitt emot klippan på andra sidan bukten fungerar ön Romvi som en vågbrytare och som ett skydd för landstigningsplatsen.

Alla texter i arkivet: 25

Textarkiv

Forskning

Alla texter i arkivet: 25

Senaste per kategori

Institutets nyheter

Forskning

Utbildning

Kultur

Publikationer

Alternativa Arkiv

Arkeologiska forskningsprojekt

Skribenter

Kalender

We use cookies. By browsing our site you agree to our use of cookies.

Accept cookies Find out more