Gästhemmet i Kavalla

Tecknarstipendiat på taket. Foto Cecilia Levy.Tecknarstipendiat på taket. Foto Cecilia Levy. 

Välkommen till Svenska Huset i Kavalla - en stimulerande miljö för forskare och kulturarbetare.

Atheninstitutets gästhem i den nordgrekiska staden Kavalla är öppet från början av mars till slutet av november. Gästhemmet är avsett för konstnärliga och litterära utövare, forskare och i viss mån för kurser och konferenser.

Svenska Huset ligger högt placerat i stadens västra del, ca. femton minuters promenad från centrum. Det innehåller tio sovrum med 1 - 3 bäddar. Där finns två gemensamma kök, två badrum, två toaletter, ett arbetsrum utrustat med kopiator, fax, PC och Macintoshdatorer med skrivare, scanner till PC, zipdrive, ett sällskapsrum med bibliotek samt terrasser med vidunderlig utsikt över staden och Egeiska havet. Trådlös internetuppkoppling finns i huset. Nedanför huset finns en stor trädgård och en olivlund.

För skötseln av huset ansvarar en svensk- och grekisktalande intendent som finns tillgänglig vissa tider. Huset är inte något hotell utan inrättat för självhushåll.

Rumsbokning Kavalla

Länk till information om Kavallahuset på Föreningen Svenska Atheninstitutets Vänners hemsida 

Foto Nils-Ove Månsson 2011Foto Nils-Ove Månsson 2011 

Husets historik 

Gästhemmet i Kavalla donerades 1976 till institutet. Huset tillsammans med sin trädgård är K-märkta i likhet med institutsbyggnaden i Athen. Kavallahusets historia är intimt förknippad med den tobaksindustri som tidigare dominerade stadens näringsliv.

SalongenSalongen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Från slutet av 1800-talet fram till andra världskriget var Kavalla en av de viktigaste orterna i östra medelhavsområdet för odling och handel med s.k. orientalisk tobak. På 1930-talet sysselsatte denna hantering 15000 arbetare under högsäsongen. Sammantaget ca 60 tobakshandelshus etablerades i Kavalla. Många av dem var utländska. Tack vare det välstånd som skapades av tobakshanteringen växte en ny stadsdel fram i stadens östra delar kring kyrkan Agios Ioannis. Bebyggelsen där bestod av karaktäristiska tvåvåningsvillor byggda i den då dominerande nyklassisistiska stilen. Representanter för de utländska handelshusen skaffade sig ståndsmässiga residens, ofta byggda i en stil som påminde om hemlandet. Ett exempel på detta är Kavallas nuvarande stadshus. Det byggdes mot slutet av 1890-talet av den ungerske baronen Pierre Herzog som lät sig inspireras av österrikisk-ungersk slottsarkitektur.

Sist i raden av de utländska residensen tillkom det Svenska Tobaksmonopolets byggnad, som invigdes den 15 maj 1936. På ett schackspelsetui som man mottog som gåva vid detta tillfälle benämns huset Viking Palace. Huset ritades av en grekisk arkitekt vid namn P. Manoulidis, som dock skall ha samarbetat med en svensk byggnadsingenjör. Han lär också ha skickat efter svenska förebilder för att kunna anpassa huset till svenskarna som skulle bo där. I en artikel i Hellenika 38, 1986, påpekar arkitekten Hans Broberg att Kavallahusets planering anknyter till samtida svenska villaplaner av t.ex Sven Markelius. Liksom dessa har Kavallahuset en sluten fasad mot gatan medan det öppnar sig mot havet och trädgården bakom. Den osymmetriska planen och husvolymen kan sägas tillhöra samma tradition.

Huset är oerhört gediget byggt. Dess ytterväggar är t.ex ca. 70 cm tjocka och byggda av fint huggna granitblock. Vissa av hantverkarna lär ha hämtats från Athen. Övervåningen var tänkt som familjebostad för den permanent stationerade representanten för Tobaksmonopolet, medan det i nedervåningen fanns gästrum för tjänstemän som enbart vistades i Kavalla under högsäsongen. I nedervåningen fanns också paradmatsalen med ett förnämligt möblemang ritat av Axel Einar Hjorth. Denna liksom den övriga inredningen importerades från Nordiska Kompaniet i Stockholm. Möblerna har mässingsbrickor med identitetsnummer. Med hjälp av dessa har ritningarna till dem i flera fall kunnat spåras.

Efter kriget minskade Tobaksmonopolets inköp av grekisk tobak. De orientaliska cigarretterna som tidigare dominerat marknaden blev nu utkonkurrerade av blendcigarretter av amerikansk typ. Monopolet hade därför mindre och mindre användning för huset. År 1964 omdefinierades huset som gästhem för konstnärer och forskare och som semesterbostad för bolagets anställda. Huset blev dock ringa utnyttjat och år 1973 beslöt styrelsen för Tobaksmonopolet att definitivt avveckla verksamheten i Kavalla. I november samma år erbjöds Svenska Institutet i Athen att överta huset som en donation. Det slutgiltiga gåvobrevet undertecknades först i juni 1976 efter det att diverse juridiska problem som orsakats av en så stor donation hade blivit lösta.

Terrassen. Foto: Ulf Lundström 2007.Terrassen. Foto: Ulf Lundström 2007.

Institutet fortsatte det på tobakstiden inledda bruket av huset som centrum för konstnärligt och litterärt arbete. Verksamheten började i blygsam skala. Numera har Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund fasta rumsabonnemang för sina stipendiater. Sedan 1983 är Föreningen Kavallahusets Vänner en viktig drivkraft i verksamheten. Thomas Thomell anställdes som intendent för huset år 1980.

Beläggningen och därmed hyresintäkterna ökade successivt och täckte snart driftskostnaderna. Däremot saknades medel för den med tiden mer och mer nödvändiga upprustningen av huset. Ännu mer angelägen blev upprustningen år 1983 då huset förklarades som kulturminnesmärke av de grekiska myndigheterna. I motiveringen heter det bl.a att huset utgör ett karaktäristiskt prov på funktionalismen och uttrycker de arkitektoniska tendenserna under mellankrigstiden”.

Partiell upprustning pågick några år kring mitten av 1980-talet under ledning av arkitekterna Anders Holst och Argyris Bakirtzis. Först på slutet av 1990-talet hade man ekonomiska möjligheter till en total renovering, vilken skedde under ledning av arkitekten Phevos Economides. Utgångspunkten för renoveringen var att så få ingrepp som möjligt skulle göras i husets ursprungliga arkitektur, då husets unika karaktär utgörs av de intakt bevarade inredningsdetaljerna och ursprungsmöblemanget som fortfarande finns kvar. T.ex behölls gamla diskbänkar i köken medan kompletterande arbetsbänkar tillverkades i samma stil. Det enda ingrepp i husets exteriör var att man tog upp ett litet fönster i källarvåningen för bättre ventilering. Tillstånd för detta erhölls från den antikvariska myndigheten för nyare monument.

Från trädgården. Foto: Ulf Lundström 2007.Från trädgården. Foto: Ulf Lundström 2007.

Grundplåten till renoveringen av huset fick institutet genom en testamentarisk gåva från Ingeborg Avenstrup. Ytterligare gåvor kom från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Karin och Herbert Jacobssons Stiftelse, Gunvor och Josef Anérs Stiftelse, författaren Henning Mankell samt från regeringen. Till den pågående konserveringen av de ursprungliga 30-talsmöblerna har institutet erhållit gåvor från Konung Gustav VI Adolfs Fond för Svensk kultur och från Thora Ohlsons Stiftelse.

(Texten bygger på en artikel av Thomas Thomell i Hellenika 88, 1999.)

Member of EUNIC GreeceMember of EUNIC Greece