Uppmätning i Malthi på 1920-talet. Foto: Valmins arkiv.

Malthi är namnet på den nordligaste utlöparen av bergskammen Ramovouni i norra Messenien. Samhället Vasiliko ligger några km nordöst om Malthi. 1926 kom Natan Valmin till trakten och blev förevisad två kupolgravar (tholoi) som han redan samma år grävde ut. Senare identifierades även en tredje som man inte hann undersöka innan den förstördes. Kupolgravarna ligger strax väster om Malthiakropolen, intill det lilla samhället Malthi (f.d. Bodia). Tholos I hade plundrats och innehöll en blandning av mykenska krukskärvor och senare material. Diametern på den cirkulära kammaren mätte 6.85 m och höjden var 5.80 m. Tholos II var delvis igenrasad vid utgrävningen och också denna grav hade blivit plundrad. Båda gravarna hade uppenbarligen delvis huggits ut ur klippan (enligt Hope Simpson & Dickinson, A gazetteer of Aegean civilization in the Bronze Age, Vol I: The mainland and islands, 1979, 174) och var inte byggda direkt på marken som Valmin menar. Året därpå grävde Valmin ut ytterligare ett par kupolgravar: en väster om Kopaniki och en annan mellan Vasiliko och Bouga-Kallirrhoi. Dessa finns publicerade i Bulletin de la Société Royale des Lettres de Lund 1926-1927, 190 ff.

Samma år, 1927, började utgrävningen av bosättningen uppe på akropolen. Den fortsatte 1929, 1933 och 1934. Under dessa år frilades hela bosättningen som omges av en mur. Området innanför muren mäter 140 x 80 m. Valmin menade att den tidigaste bebyggelsen skulle dateras till stenåldern. Denna första bebyggelse kallade han Dorion I. Dorion II är större och skulle enligt Valmin höra till den tidiga bronsåldern. Omfattningsmuren skulle ha uppförsts först i Dorion IV under den mellersta bronsåldern. Denna bebyggelse varade ner i mykensk tid.

Valmin menade att Dorion IV kunde delas in i tre olika delar: det centrala området där arkitekturen syns mest monumental och där det i den norra delen finns hantverkslokaler, området som löper längs insidan av muren och de tomma ytorna där ingen bebyggelse finns.

I bosättningen innanför muren, under och mellan husen grävde man ut 47 gravar. De är antingen enkla gropgravar, eller kistgravar vars sidor utgörs av stenplattor eller är uppbyggda av sten. Enkelbegravningarna är vanligast, i vissa fanns två begravningar, somliga rymmer flera individers ben och två gravar var tomma på människoben. Nio stycken av begravningarna var vuxna och resten var barn. Valmin påpekade att inga kammargravar kunde påträffas trots att man letat efter sådana varje grävsäsong.

Utgrävningen på Malthi. Foto: Valmins arkiv.

Numera anses det att den tidigaste bebyggelsen från Malthi inte är tidigare är den mellersta bronsåldern. Den keramik som Valmin kallar för grov 'Adriatisk vara' och som han finner redan i sitt neolitiska samhälle har visat sig vara typisk för den lokala mellersta bronsåldern i Messenien (R.J. Howell i W.A. McDonald, 'Excavations at Nichoria: 1972-1973', Hesperia 44, 1975, 111). Omfattningsmuren dateras numera till den sena bronsåldern (P. Darque, L’architecture domestique mycénienne. Thèse du III° cycle, Paris 1980, 32f.).

En byggnad eller en del av en bosättning från den sena bronsåldern grävdes ut 1936. Denna bebyggelse ligger alldeles i närheten av de två kupolgravar som grävdes ut 1926.

1929 företog Valmin en rundresa i Messenien och hans iakttagelser finns publicerade i avhandlingen Études topographiques sur la Messénie ancienne, 1930. Under sin Messenienresa påträffade Valmin två arkeologiska platser som han återvände till för att undersöka ytterligare. Den ena var ett tempel i Hagios Floros, ca 5 km öster om Messene, tillägnat flodguden Pamisos. Fynden från utgrävningen tyder på att kultplatsen varit i bruk från arkaisk ned till romersk tid. Den andra platsen var Koroni i sydöstra Messenien (platsen för de argiviska Asinebornas koloni i Messenien). Där, strax norr om staden grävde Valmin ut en romersk mosaik i ett rum som antogs ha varit en del av ett större komplex, en villa eller ett gymnasium. Mosaikens centrala motiv är Dionysos.

Många av fynden från Valmins utgrävningar konserverades och ställes ut i det lokala museet i Vasiliko. Det invigdes 1935, men är nu stängt. Fynden finns idag i museerna i Olympia och Kalamata.

Följande utgrävningar under Valmins ledning finns publicerade i The Swedish Messenia Expedition, 1938:
De två kupolgravarna i Malthi (Bodia).
Bosättningen i Malthi med tillhörande gravar.
Pamisostemplet i Hagios Floros
Den romerska mosaiken i Hagia Triada nära Koroni

Ann-Louise Schallin